Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Skadliga vibrationer. Antalet allvarliga olycksfall och långvariga sjukskrivningar ökar för tredje året i rad. Vibrationsskador står endast för en procent av arbetssjukdomarna men kostar ändå samhället minst 100 miljoner kronor per år i sjukersättning, kostnaderna för sjukvård, rehabilitering, omskolning och arbetslöshet oräknade, skriver debattörerna. Bild: Bild: Kent Hallgren

Allt sämre arbetsmiljö möts med ointresse

Debatt Trots att arbetsmiljöskadorna ökar har frågan en undanskymd plats i debatten. Stress, hög arbetsbelastning, försvagade anställningsförhållanden, otydligt ansvar för arbetsmiljön parallellt med minskade resurser till Arbetsmiljöverket kräver omfattande insatser, skriver bland andra professor Anna-Carin Olin.

Sverige har varit ett föregångsland när det gäller arbetsmiljö. Och visst; vi har fortfarande en hög nivå jämfört med övriga Europa och världen. Men vi som arbetar på Regionens Arbets- och miljömedicinska klinik, Sahlgrenska, vi ser i vårt dagliga arbete tecken på att allt inte står rätt till. Och vi undrar – är någon intresserad?

Som exempel kan vi ta vibrerande verktyg. Skadorna; nedsatt känsel, försämrad gripkraft, kärlkramp i fingrarna (vita fingrar), är obotliga och svårt handikappande. Cirka 350 000 personer utsätts för vibrationer, bilmekaniker som tandläkare. Bortsett från lidandet, kostar det samhället minst 100 miljoner kronor per år i sjukersättning, kostnaderna för sjukvård, rehabilitering, omskolning och arbetslöshet oräknade.

Regelverk har funnits sedan 2005, men 2010 hade bara hälften av tillfrågade företag utfört riskvärderingar. Inget av dem utnyttjat sin företagshälsovård, utan ofta var det skyddsombudet som stod för kunskapen. Företagen ansåg sig ha bristande kunskaper, att regelverket var komplicerat och att företagshälsovården inte kunde ge handfasta förbättringsförslag. Företagshälsovården i sin tur efterlyste kontroller av Arbetsmiljöverket.

Ökar för tredje året i rad

Antalet allvarliga olycksfall och långvariga sjukskrivningar ökar för tredje året i rad. Vibrationsskador står endast för en procent av arbetssjukdomarna. En större risk är belastning, speciellt bland kvinnor inom vården. Stress och hög arbetsbelastning har ökat med 50 procent sedan 2009. Listan är lång.

Exemplet vibrationsskador belyser problem som oroar oss. Vibrationsskador är kända sedan länge, men viktiga basdata saknas när det gäller mätningar av maskiner och gränsvärden, liksom uppgifter om samhällskostnader. Sverige är ett av få länder i den industrialiserade världen som saknar ett nationellt arbetsmiljöinstitut. Ett sådant behövs för att ge en kontinuitet i sådan forskning, vilket anslagsfinansierade institutioner inte klarar.

Utan myndighetsinspektioner följs inte föreskrifterna. Arbetsmiljöverkets resurser har minskat med 30 procent på knappt tio år. Reglerna måste vara tydliga och lätta att förstå och följa. Informationen till företag, speciellt småföretag och nystartade företag, måste förbättras.

Sitter på två stolar

Företagshälsovården sitter på två stolar som både säljare och utförare av tjänster, med en motpart som ofta saknar beställarkompetens. Särskilt den förebyggande delen sackar efter. Dessutom saknar var tredje arbetstagare i dag företagshälsovård. Många gånger är det skyddsombuden som får stå för kunskapen och då måste de vara välutbildade.

Arbetslivets organisation och processer förändras ständigt. Det är i dag vanligt med underentreprenörer i kedjor som ofta slutar med en egenföretagare. Ansvaret för arbetsmiljön blir otydligt. Migrantarbetare, nykomna arbetare med utländsk bakgrund, arbetskraft från bemanningsföretag och ungdomar ställer stora krav på utbildning och information.

Försvagade anställningsförhållanden gör att man inte vågar ta upp brister med arbetsledningen eller anmäla dem. Vi får höra att vi inte kan besöka våra patienters arbetsplatser: Då blir jag av med jobbet.

Förbättringsförslag

Så här kommer några förbättringsförslag:

  • Ökade resurser till Arbetsmiljöverket så att det kan fylla sin inspekterande roll och även vara en central expertfunktion och en informationskälla för företagen.
  • Ett arbetsskadesystem som premierar åtgärder och som ger förutsägbara och rättvisa bedömningar.
  • Ett klart fördelat arbetsmiljöansvar i ett arbetsliv som ständigt förändras.
  • Bättre information till nyföretagare och mindre företag.
  • Ett utökat stöd till företagshälsovården som premierar förebyggande insatser.
  • Ökade forskningsresurser, främst i form av ett nationellt institut som kan stå för kontinuitet i kunskapsförsörjning och utbildning.

Kampen för en god arbetsmiljö måste tas dagligen. Så vi undrar; är någon intresserad?

Anna-Carin Olin

överläkare, professor i yrkesmedicin

Jonas Brisman

överläkare, med dr, vårdenhetsöverläkare

Göran Ljungkvist

1:e yrkeshygieniker, med dr

Mest läst