Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Allt fler obehöriga till gymnasiet

    Allt färre niondeklassare blir behöriga till gymnasieskolan. I år är 11,9 procent obehöriga, vilket kan jämföras med 11,2 procent förra året, enligt Skolverket.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Andelen obehöriga är alltså märkbart större i år jämfört med 2009 och andelen har inte varit så hög sedan 1998, då det nuvarande betygssystemet infördes.

    De nära 12 procenten obehöriga motsvarar knappt 14 000 niondeklassare, som alltså inte fick godkända betyg i något eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska.

    Utbildningsminister Jan Björklund (FP) är snabb med att kommentera det försämrade resultatet. Enligt honom beror den på att lärarna blivit tuffare i sin betygssättning.

    "Ett av mina mål har varit att stoppa glädjebetygssättningen. Därför har regeringen skärpt skolinspektionen och infört dubbelrättning av nationella prov", skriver han i ett pressmeddelande.

    Björklund hävdar alltså att skolor tidigare godkänt elever i för hög omfattning. "Det går inte längre. Eleverna får betyg på sina verkliga kunskaper", skriver han.

    Skolverket antyder att det självt blivit förvånat över det kraftigt försämrade resultatet, från ett år till ett annat. "Skolverket har därför inväntat fler kontroller av materialet före publicering av den preliminära statistiken", skriver verket i sitt pressmeddelande.

    Myndigheten pekar på flera tänkbara förklaringar: För det första att lärarna kan ha blivit mer restriktiva i sin betygssättningen - alltså samma förklaring som utbildningsministern för fram. För det andra att möjligheten att läsa upp icke godkända betyg på sommaren blivit större. Om läraren ser att en elev pendlar mellan IG och G, och vet att eleven kan läsa ikapp på en sommarskola ökar sannolikheten att läraren sätter IG.

    Skolverket för också fram en tredje förklaring, som ska ses i ett längre perspektiv: Samhället - och skolan - har blivit mer segregerade.

    Kommunaliseringen av skolan och det pedagogiska arbetssättet har lett till att skolan blivit mindre rättvis och att svaga elever missgynnas. Kommunerna fördelar inte tillräckligt med pengar till skolor med tuffare förutsättningar och undervisningen bygger numera mycket på att eleverna själva ska skaffa sig kunskap. Elever som inte får stöd och hjälp hemma får därmed mycket svårare att hänga med, enligt en rapport som Skolverket publicerade i fjol.