Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Hur ska vi respektfullt kunna vistas i och samsas om naturen i framtiden? Problemen som en ökande kommersialisering för med sig måste utredas och lösas, skriver debattörerna.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Allemansrätten måste verklighetsanpassas

    Allemansrätten har ett mycket starkt stöd. I takt med att naturturism och kommersiella intressen växer behövs en anpassning till den verklighet vi lever i. För det behövs lyhördhet och ansvarsfullhet från alla inblandade parter, skriver professorerna Klas Sandell, Marie Stenseke och Peter Fredman.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Just nu ber Naturvårdsverket om synpunkter på den svenska allemansrättens framtid. Man gör det utifrån aktuella ifrågasättanden och en färsk rapport, ”Allemansrätten och dess framtid”. Vi som forskar om friluftsliv, naturturism och allmänhetens natur- och landskapsrelation kan konstatera att:

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    • Allmänhetens naturkontakt och landskapsrelation har dramatiskt förändrats under friluftslivets och naturturismens 100 – 150 år långa historia.

    • Förändringarna fortsätter i dag genom nya aktiviteter, ökad kommersialisering, motorisering och sportifiering.

    • Vi har fortsatt urbanisering och kraftigt växande servicenäringar – inte minst naturturism som en viktig tillväxtfaktor på landsbygden.

    Fantastisk möjlighet

    Samtidigt kan vi konstatera att allemansrätten är en fantastisk möjlighet för den breda allmänhetens naturkontakt, folkhälsa och känsla för samhällets naturberoende – inte minst ett sätt att få förståelse för landsbygden och dess näringar. Allemansrätten har mycket starkt stöd (95 procent anser att den är viktig att försvara) och den är en tillgång för Sveriges naturturismföretag.

    • Naturvårdsverket; höj blicken och se att i en snabbt föränderlig värld är ”business as usual” en mycket vansklig strategi. Följ utvecklingen noggrant, ta markägarnas oro på allvar och hjälp till i arbetet att få fram skarpa redskap som trovärdigt kan hantera överträdelser och kommersiellt organiserat nyttjande av allemansrätten.

    • Lantbrukarnas riksförbund (LRF); höj blicken och kliv upp ur skyttegraven varifrån ni skjuter på alla som inte vill ta bort allt kommersiellt organiserat nyttjande ur allemansrätten. Det finns inga förutsättningar för att Sverige skall få en dramatiskt mindre allemansrätt än till exempel Norge och Finland. De minst kunniga besökarna på landsbygden behöver bäst de organiserade och de kommersiellt organiserade arrangemangen, omöjliggör inte dessa.

    • Friluftslivets och naturturismens organisationer; höj blicken och spänn musklerna för den gigantiska folkbildningsinsats det innebär att i ett alltmer urbaniserat och högrörligt samhälle lära allmänheten att ”läsa landskapet” för att veta var och när det är lämpligt, respektive olämpligt, att göra vad.

    • Myndigheter som Skogsstyrelsen, Skolverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket, Boverket och Konsumentverket; höj blicken och hjälp till att på bästa sätt försvara och vidareutveckla allemansrätten i skola, samhällsplanering och turism. Allemansrätten är inte i första hand en naturfråga utan en social, ekonomisk och pedagogisk fråga och kräver engagemang från många.

    • Regering och riksdag; höj blicken och överväg en bred och omfattande SOU om allemansrättens framtid, inklusive till exempel precisering av den grundläggande allemansrättens kärna, begränsning av bär- och svampplockning till att bara gälla för husbehov, inrättande av ombudsman och skadefond, samt vidgad kontroll av kommersiellt organiserad verksamhet.

    Den stadsbo som för sin naturkontakt är hänvisad enbart till parker och reservat men aldrig känt lukten av dynga eller vandrat i en produktionsskog går miste om den stora miljöpedagogiska möjlighet som ligger i att hänsynsfullt få vistas i ett av människor brukat landskap – vår allemansrätt. När ”båset är tomt” – och allmänheten inte längre vet hur en ko ser ut i verkligheten – kommer vi annars att fråga oss när allemansrätten försvann.

    Klas Sandell

    professor, Karlstads universitet

    Marie Stenseke

    professor, Göteborgs universitet

    Peter Fredman

    professor, Mittuniversitetet

    samtliga verksamma inom Forskningsprogrammet ”Friluftsliv i Förändring” (www.friluftsforskning.se)