Just nu ber Naturvårdsverket om synpunkter på den svenska allemansrättens framtid. Man gör det utifrån aktuella ifrågasättanden och en färsk rapport, ”Allemansrätten och dess framtid”. Vi som forskar om friluftsliv, naturturism och allmänhetens natur- och landskapsrelation kan konstatera att:
- Allmänhetens naturkontakt och landskapsrelation har dramatiskt förändrats under friluftslivets och naturturismens 100 – 150 år långa historia.
- Förändringarna fortsätter i dag genom nya aktiviteter, ökad kommersialisering, motorisering och sportifiering.
- Vi har fortsatt urbanisering och kraftigt växande servicenäringar – inte minst naturturism som en viktig tillväxtfaktor på landsbygden.
Fantastisk möjlighet
Samtidigt kan vi konstatera att allemansrätten är en fantastisk möjlighet för den breda allmänhetens naturkontakt, folkhälsa och känsla för samhällets naturberoende – inte minst ett sätt att få förståelse för landsbygden och dess näringar. Allemansrätten har mycket starkt stöd (95 procent anser att den är viktig att försvara) och den är en tillgång för Sveriges naturturismföretag.
- Naturvårdsverket; höj blicken och se att i en snabbt föränderlig värld är ”business as usual” en mycket vansklig strategi. Följ utvecklingen noggrant, ta markägarnas oro på allvar och hjälp till i arbetet att få fram skarpa redskap som trovärdigt kan hantera överträdelser och kommersiellt organiserat nyttjande av allemansrätten.
- Lantbrukarnas riksförbund (LRF); höj blicken och kliv upp ur skyttegraven varifrån ni skjuter på alla som inte vill ta bort allt kommersiellt organiserat nyttjande ur allemansrätten. Det finns inga förutsättningar för att Sverige skall få en dramatiskt mindre allemansrätt än till exempel Norge och Finland. De minst kunniga besökarna på landsbygden behöver bäst de organiserade och de kommersiellt organiserade arrangemangen, omöjliggör inte dessa.
- Friluftslivets och naturturismens organisationer; höj blicken och spänn musklerna för den gigantiska folkbildningsinsats det innebär att i ett alltmer urbaniserat och högrörligt samhälle lära allmänheten att ”läsa landskapet” för att veta var och när det är lämpligt, respektive olämpligt, att göra vad.
- Myndigheter som Skogsstyrelsen, Skolverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket, Boverket och Konsumentverket; höj blicken och hjälp till att på bästa sätt försvara och vidareutveckla allemansrätten i skola, samhällsplanering och turism. Allemansrätten är inte i första hand en naturfråga utan en social, ekonomisk och pedagogisk fråga och kräver engagemang från många.
- Regering och riksdag; höj blicken och överväg en bred och omfattande SOU om allemansrättens framtid, inklusive till exempel precisering av den grundläggande allemansrättens kärna, begränsning av bär- och svampplockning till att bara gälla för husbehov, inrättande av ombudsman och skadefond, samt vidgad kontroll av kommersiellt organiserad verksamhet.
Den stadsbo som för sin naturkontakt är hänvisad enbart till parker och reservat men aldrig känt lukten av dynga eller vandrat i en produktionsskog går miste om den stora miljöpedagogiska möjlighet som ligger i att hänsynsfullt få vistas i ett av människor brukat landskap – vår allemansrätt. När ”båset är tomt” – och allmänheten inte längre vet hur en ko ser ut i verkligheten – kommer vi annars att fråga oss när allemansrätten försvann.
Klas Sandell
professor, Karlstads universitet
Marie Stenseke
professor, Göteborgs universitet
Peter Fredman
professor, Mittuniversitetet
samtliga verksamma inom Forskningsprogrammet ”Friluftsliv i Förändring” (www.friluftsforskning.se)
- Allemansrätten har mycket starkt stöd hos allmänheten och är en stor tillgång för Sveriges natur-turismföretag.
- Men allemansrättens roll och innehåll –historiskt såväl som i framtiden –är direkt beroende av hur samhället förändras och den debatteras i dag livligt på sina håll.
- Aktuella frågor är till exempel kommersiell bärplockning, skidspårsavgifter, ökad sportifiering och motorisering liksom naturturismens ökande betydelse.