Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Prio ett. Läsning är så viktig att vi alla måste hjälpa till, både att ge barn och ungdomar färdigheter, men också att hela tiden upprätthålla och utveckla läsförmågan och ge läsningen den status den förtjänar, skriver debattörerna. Bild: Bild: Hasse Holmberg / TT

Alla måste hjälpa till för att lyfta läsandet

Debatt Undersökningar visar att läsförmågan hos ungdomar sjunker brant. Samtidigt har läsandet ändrat karaktär. Skolan måste göra mer, men kommer inte ensam att klara att hålla uppe läsningen och läsförmågan i vårt samhälle. Vi ut manar därför alla att lyfta läsningen, skriver Patrik Hadenius och Bo Jansson.

Aldrig någonsin i historien har det skrivits så mycket som nu. Allt fler publicerar sina texter, skriver på Facebook och Twitter och bloggar. Vi skickar textmeddelanden, formulerar instagrambildtexter och dokumenterar dagens arbete.

Att fler skriver, och att det finns fler texter, innebär säkert att vi också läser mer än tidigare. Ändå är det något som fattas, vi läser annorlunda och mer fragmentariskt. Läsningen av längre och mer komplexa texter minskar. Läsförmågan är också ojämnt fördelad. Den uppväxande generationen ser ut att tappa i förmåga, när den nu behövs mer än någonsin.

Skolan ska se till att alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort, lär sig de basfärdigheter som krävs för att klara sig i samhället. Det förutsätter att eleverna lär sig att läsa och skriva under sina första skolår. Läskulturen i vårt samhälle har förändrats mycket snabbt och behovet av fortbildning inom läsundervisningen är enormt.

Öppnar flera dörrar

Att kunna läsa med flyt och förståelse öppnar dörrar även i andra ämnen där svenska elever numera underpresterar, exempelvis matematik och naturvetenskap. Nya siffror på hur svenska elevers läsförmåga utvecklats i jämförelse både med sig själva och de andra deltagande länderna i de internationella undersökningarna Pisa, Pirls och Digital läsning visar att Sverige har gått från en toppnotering 2001 till medelmåttig 2011.

Även resultaten från Lärarnas Riksförbunds egen undersökning Elevernas läsförmåga i grundskolan visar hur allvarlig situationen är. Där skattar 2 200 lärare i grundskolan sina elevers läsförmåga. Mest alarmerande är högstadielärarnas bedömning av elevernas läsförmåga. 40 procent av dessa lärare svarar att eleverna inte kan läsa i tillräcklig utsträckning när de börjar årskurs sju. Skolan behöver ett läslyft och Lärarnas Riksförbund driver därför att:

Speciallärare och gruppstorlek

  • Elever i behov av stöd för sin läsutveckling måste få detta på ett tidigt stadium. Det handlar om alla elevers möjlighet att klara av skolan. Trots tydligare kursplaner och nationella prov i årskurserna tre och sex finns stora problem. Därför måste fler speciallärare utbildas, framför allt med inriktning mot läs- och skrivinlärning i lågstadiet.
  • Det måste finnas möjligheter att dela större undervisningsgrupper för att bedriva effektiv läsinlärning. På lågstadiet läggs grunden för hur eleverna lyckas med sitt skolarbete. Därför bör förutsättningar för att reglera gruppstorlekarna under viss del av undervisningstiden i svenska i lågstadiet utredas.

Men bristande läsförståelse är inte bara en fråga för skolan. Läsning är så viktig att vi alla måste hjälpa till, både att ge barn och ungdomar färdigheter, men också att hela tiden upprätthålla och utveckla läsförmågan och ge läsningen den status den förtjänar.

Läs mer fysiskt

Språktidningen uppmanade för ett år sedan i ett manifest inför Bokmässan alla att läsa mer fysiskt. Manifestets huvudbudskap är att vi måste anstränga oss extra för att läsa så att det syns utåt och därmed höja läsningens status. Vi kan hejda oss och inte alltid reflexmässigt plocka upp mobilen eller starta den bärbara datorn, ibland kan vi i stället läsa en tryckt text. För en tryckt text är mycket mer synlig än en elektronisk.

Vi propagerar inte emot läsplattor och digital läsning. Tvärtom! En läsplatta är både praktisk och bra. Men det syns ju inte lika tydligt att du läser. Om vi ska visa att vi läser så är fysiska böcker, tidskrifter och tidningar mycket synligare än läsplattor. Sitt på bussen och läs en bok, ta upp en tidning hos frisören, och låt morgontidningen ligga framme på frukostbordet.

Precis som Lärarnas Riksförbund talar i egen sak när de vill att det ska satsas mer på lärarna så talar Språktidningen i egen sak när det gäller att vi ska läsa fler tidskrifter. Men vi gör det för en god sak. Vi vill att fler läser mer.

Nu utmanar vi dig att också tala i egen sak. Vad kan du göra för att lyfta läsningen och läsförmågan och samtidigt gynna din egen verksamhet?

Du som är industrichef, busschaufför, kock eller landstingspolitiker. Tänk efter vad du kan göra och anta utmaningen att lyfta läsandet.

Patrik Hadenius

chefredaktör Språktidningen

Bo Jansson

ordförande Lärarnas Riksförbund

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst