Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Aggressiva kampanjen för storregioner är helt fel ute

DEBATT: En ny Sifo-undersökning visar att motståndarna till storregioner är fler än förespråkarna i 19 av 21 län, bland annat i Västra Götaland. Trots det påstår statens utredare att de redan har säkrat en riksdagsmajoritet för storregioner och att länen inte har något val, skriver styrelsen för Region Halland.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Till regering och riksdag säger utredarna av storregioner att reformen är efterfrågad ute i länen. Dubbelspelet sker med både statens och regionernas demokratiska legitimitet som insats.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vi lät nämligen Sifo fråga drygt 6 500 personer i hela landet hur de ser på regionfrågan. Frågan löd: ”Sveriges tjugo landsting styrs av folkvalda som valts direkt av länens invånare. Landstingen ansvarar bland annat för sjukvården och kollektivtrafiken. En statlig utredning har nyligen presenterat idén att dagens 20 landsting ska slås ihop till sex storregioner. Vad tycker du om idén att slå ihop dagens tjugo landsting till sex storregioner?”

Drygt 43 procent av medborgarna tycker att idén är dålig, medan 28 procent tycker att den är bra. Mellan de politiska blocken är skillnaderna små; rödgröna väljare är något mer kritiska, men även bland Alliansväljarna är kritikerna betydligt fler än förespråkarna. Bland kvinnor och unga är entusiasmen för förslaget generellt sett ännu svagare än bland män och äldre – men de riktigt stora skillnaderna är regionala. Kritiken är allra störst där reformens konsekvenser har diskuterats mest, så den kan inte avfärdas som utslag av okunnighet.

Bara i Stockholm och Östergötland är förespråkarna av storregioner fler än kritikerna. I Halland, Jämtland och Norrbotten anser mellan 60 och 74 procent av medborgarna att idén är dålig. I Jönköping, Blekinge, Kronoberg, Gotland, Västerbotten, Södermanland och Västernorrland är 50 procent eller mer av befolkningen emot reformen, medan den stöds av 30 procent eller mindre.

En majoritet är emot

Den 9 mars i år presenterade den så kallade Indelningskommittén sin skisserade storregionkarta. Där var Halland inritat i en region med 71 kommuner, tillsammans med Västra Götaland och Värmland. En sådan reform har vi inte våra väljares mandat att diskutera, vilket vi förklarade för utredarna långt innan Sifo-undersökningen bekräftade vår uppfattning. Nu vet vi att idén avvisas av en majoritet av medborgarna även i Västra Götaland och Värmland.

Vi är positiva till den pågående regionaliseringen som gör att styrning och ansvar blir lika i hela landet, men det förutsätter ingen storregionreform som tvingas fram av staten. Vi ställer oss frågande till utredningens utgångspunkt att storregioner är bra för vård, tillväxt och demokrati – helt enkelt eftersom detta saknar stöd i såväl forskning som praktisk erfarenhet.

Inget samband med tillväxt

Internationella jämförelser visar att Sveriges vård är bäst i EU15 plus Norge och USA, avseende såväl kvalitet som kostnadseffektivitet. Sveriges bästa vård finns inte i de storregioner vi redan har. En granskning av den ekonomiska utvecklingen i Sveriges län för perioden 2000-2012 visar inget samband mellan regional folkmängd och tillväxttakt. Storregioner ökar dessutom avståndet mellan väljare och valda. Ingen har lyckats förklara varför en påtvingad storregionreform skulle vara bra för medborgarna.

Indelningskommittén tycks se som sitt uppdrag att förmå landstingspolitikerna att köra över sina medborgare i tron att alternativ saknas. Tillsammans med SKL sprider de bilden att en riksdagsmajoritet för påtvingade storregioner redan är säkrad. För oss är det en gåta hur någon så tvärsäkert kan påstå något om riksdagens framtida ställningstagande.

Aggressiv påverkan

Parallellt med denna aggressiva påverkanskampanj ger utredarna riksdag och regering bilden att länen frivilligt ber om att få inordnas i storregioner. I en promemoria, daterad den 31 mars 2016, skriver Indelningskommittén att ”det finns stöd för vårt förslag till länsindelning för landet som helhet” och att ”Flertalet län uttrycker också en önskan om ett ikraftträdande den 1 januari 2019”.

Dessa påståenden står i bjärt kontrast till den verklighet vi möter. I praktiken är motståndet stort och växande i hela landet. En mer sansad och demokratisk process har efterlysts från samtliga oppositionspartier i riksdagen, regionledningarna i Skåne och Kronoberg samt åtskilliga regionala och kommunala avdelningar av alla partifärger, från Skåne till Norrbotten.

Nu vet vi också att en majoritet av medborgarna anser att storregioner är en dålig idé – då går det inte att ånga på som om invändningar inte existerade.

Kan lära av varandra

Fokus behöver flyttas från kartritandet till de många samhällsutmaningar som behöver mötas. Vi ska inte slå oss för bröstet för att Sverige redan i dag har en erkänt mycket högkvalitativ och kostnadseffektiv sjukvård. I stället bör regioner med olika storlek och folkmängd fortsätta att utvecklas och lära av varandra och på så vis säkerställa att Sverige behåller tätpositionen även i framtiden.

Det är hög tid att regeringen justerar direktiven till Indelningskommittén och överger tankarna på uppifrån påtvingade storregioner!

Regionstyrelsens arbetsutskott i Region Halland:

Mats Eriksson (M)

ordförande

Stefan Bengtsson (C)

ledamot

Dag Hultefors (M)

ledamot

LiseLott Bensköld-Olsson (S)

ledamot

Per Stanè Persson (S)

ledamot