Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
tb019ebf

ZAVENTEM. Flygplatsen i Bryssel evakueras efter attackerna. Bild: Geert Vanden Wijngaert

Adam Cwejman: Ett krig utan fronter

Ledare LEDARE: Den verklighet som Europa bryskt vaknar upp till påminner till stor del om den verklighet som israeler levt med under många decennier.

I skrivande stund tyder mycket på att gripandet av Salah Abdeslam, en av de ansvariga bakom Parisdåden i november som krävde 130 liv, har besvarats med ett massivt motanfall från terrorceller inom Belgien. Det visar att terrorister i Europa har kapacitet att snabbt och skoningslöst utföra attacker som lamslår ett helt land. Det handlar om terrorceller som myndigheterna inte lyckats hitta och slå sönder, trots en av de största polisinsatserna i europeisk historia.  

Dådet var väntat. Den belgiske utrikesministern, Didier Reynders, rapporterade i samband med gripandet att Abdeslam var involverad i nya terrorplaner med mål inom Belgien. I hans bostad hittade polisen hittade stora mängder vapen och ledtrådar som indikerade att det fanns ett större nätverk runt honom i Bryssel. 

Delar av Bryssel har under en längre tid varit en fristad för radikal islamism. Det var alltså ingen slump att Abdeslam i fyra månader kunde gömma sig ett stenkast bort från hjärtat av Europa. Staden har hyst den infrastruktur som behövts för att planera och utföra terrordåd.  

Och tyvärr bevisar dåden i Paris, Köpenhamn och Bryssel att Europa är plågsamt oförberett på krigföring av det här slaget. Värre lär det bli. För om så en bråkdel av de som återvänder från kriget i Syrien är involverade i attentat kommer vi få se betydligt fler dåd framöver. 

Det som komplicerar situationen är att förövarna med stor sannolikhet inte enbart består av hemvändande IS-frivilliga. Abdeslam var född och uppvuxen i Bryssel. Hans bakgrund påminner om den som terroristerna i London år 2005 hade, till synes välfungerade medborgare utan några tecken på radikalisering. 

Den verklighet som Europa bryskt vaknar upp till påminner till stor del om den verklighet som israeler levt med under många decennier. Ett permanent tillstånd av lågintensivt krig där det råder total osäkerhet om när nästa attack kan äga rum. Trots att Israel befinner sig så nära terräng kontrollerad av militanta islamister att den går att beskåda med blotta ögat har fler dödats i terrordåd i Europa än i Israel under det senaste året.

Så vad kan vi lära av israelernas erfarenheter? På israeliska flygplatser finns gott om civilt klädd säkerhetspersonal. Utgångspunkten är att upptäcka terroristerna innan de hinner utföra något. De som arbetar med säkerheten är tränade i att upptäcka misstänkt beteende och avsikter hos de som befinner sig på flygplatsen. Givetvis använder man sig även av avancerad teknik för genomsökning av bagage och fordon som trafikerar flygplatsområdet.

Tyvärr kan ingen flygplatssäkerhet i världen skydda oss från alla potentiella terrordåd. Det går heller inte att genomsöka alla som går ombord på bussar och tunnelbanor i Europa. Ett krig utan frontlinjer där fienden är totalt fanatisk och riktar in sig på civila är ett krig som inte kan vinnas med konventionella medel. 

Utöver utökad säkerhet behövs därför en mer aggressiv och samordnad europeisk insats mot terroristceller och miljöer som producerar nya generationer av terrorister. Utvecklingen i Syrien måste omedelbart stoppas. Vi befinner oss i ett krig mot en fiende som inte är en nationalstat, därför kan svaret på denna fiendes handlingar inte vara begränsade till en nationell polisstyrka eller underrättelsetjänst. 

Se mer från - Terrordåden i Bryssel
Mest läst