Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    90-talets kris

    I början av 1990-talet kastades Sverige in i den djupaste finans- och fastighetskrisen sedan 1930-talet, vars skadeverkningar kostade svenska skattebetalare åtskilliga miljarder kronor och åratal att röja upp.
    Det finns flera paralleller mellan den nuvarande amerikanska bank- och fastighetskrisen och den svenska lånebubblan.

    Ljuva 80-tal...
    Den svenska ekonomin tog snabb fart under 1980-talet med hjälp av två stora devalveringar och avregleringen av finansmarknaden. Det blev fritt fram att låna pengar på banken, samtidigt som inflationen var hög. Och folk lånade pengar till fastighetsköp, aktieklipp och ren konsumtion som aldrig förr.
    Banker och finansbolag tävlade om att låna ut pengar. Men långivarna hade stora krediter med dåliga och osäkra säkerheter. Mängder av fastigheter var belånade långt över taknockarna men alla körde på tills bubblan sprack.

    ...och 90-talets bakfylla
    Finansbolaget Nyckeln var det första finansieringsinstitutet som föll ihop som ett korthus. 1991 försattes företaget i konkurs. Totalt saknades det 3 miljarder kronor i boet.
    Kreditförlusterna fick också bankerna att gunga. Nordbanken var uppe i kreditförluster på 9,5 miljarder kronor redan i september 1991. Så småningom kom krisen att drabba alla banker, som låtit sig berusas av 80-talets champagneyra; SEB, Gotabanken, Sparbanken, Tomelilla Sparbank.
    Från 1990-93 hade de svenska bankerna tillsammans kreditförluster på 234 miljarder kronor konkurserna var nära.

    Bankakuten ska ge tillfällig hjälp åt bankerna och inte vara någon långvårdsavdelning för patienten.
    Arne Mårtensson, vd på Handelsbanken. Handelsbanken var den enda banken som inte behövde hjälp.

    Bankstödsnämnden...
    ...eller den så kallade Bankakuten, inrättades av den borgerliga regeringen i september 1992 för att rädda samhällsekonomin, tilltron det svenska bankväsendet och återskapa kundernas förtroende.
    Totalt kostade bankakuten de svenska skattebetalarna cirka 65 miljarder kronor.
    Sammanställd av Marie Kennedy

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.