Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Unionen

Bild: Jenny Ingemarsson

600 000 tjänstemän redo att gå ut i konflikt

Ekonomi Unionen och Sveriges ingenjörer förbereder sig för att gå i konflikt i vår för att driva igenom flexpension även för tjänsteföretagen.

Det är en månad kvar innan Unionen ska teckna de första viktiga avtalen. Det kärvar i förhandlingarna – inte minst med arbetsgivarparten Almega.

Överlag är tonläget uppskruvat i årets avtalsrörelse. Politikerna trycker på med en rad synpunkter på hur parterna ska hantera lönebildningen med de lägsta ingångslönerna på grund av flyktingvågen.

– Vi har det ganska kämpigt i förhandlingarna. Från Almegaområdet och tjänstesektorn står vi ännu mycket långt ifrån varandra, säger Martin Linder, förbundsordförande för Unionen när han besöker Göteborg.

Unionen har lagt fram ett krav på 2,8 procent i löneökning, höjda lägstalöner och flexpension inom alla deras avtalsområden. Krav som Almega hittills har gett kalla handen.

Viktigaste frågan och hårdaste nöten av alla handlar om att även tjänstemän ska ha rätt till flexpension, vilket man redan avtalat fram inom industrin, transport, bygg och handel.

Flexpensionen handlar om att arbetsgivarna avsätter mer pengar till tjänstepension och att den anställde ska ha rätt att kunna påverka sin arbetstid när det närmar sig pensionsdags.

– Det handlar om att kunna gå ner i arbetstid och att pensionsavsättningen kan hjälpa till att finansiera den inkomstförlust man får, eller till att förstärka pensionen, säger Martin Linder.

För Unionen är frågan central i och med att alla förväntas leva och arbeta längre framöver.

– De enda som vi inte har en överenskommelse om flexpension med är med Almega och tjänstesektorn. För oss kan det inte vara så att bara för att de anställda som råkar arbeta på ett Almegaföretag inte ska ha rätt till en bättre pension eller inflytande över sin arbetstid.

– Unionen har i samarbete med Sveriges ingenjörer gjort konkreta förberedelser att kunna gå ut i konflikt om vi inte når fram i förhandlingarna om flexpension, säger Martin Linder.

Från arbetsgivarhåll drivs också frågorna om att sänka lönekostnaderna, vilket i och för sig inte är något nytt, konstaterar han. Det som är nytt är att man har landets tuffa utmaningar att hantera inom ramen för avtalsförhandlingarna.

– Det är sällan hela vår lönebildningsmodell har varit under en sådan attack från så många håll. Det har varit en storm av politiska initiativ och utspel under de senaste veckorna, där man från politiskt håll verkar ha glömt av att den svenska modellen bygger på att det är parterna, fack och arbetsgivare, som hanterar lönebildningen och att politikerna håller sig borta, säger Martin Linder.

Han är inte alls nöjd med att man från politiskt håll i princip håller på och villkorar avtalsrörelsen med ” om ni inte löser vissa frågor, så kommer vi att lagstifta”.

– Det finns ett tryck utifrån som vi inte är vana vid, som absolut inte främjar den modellen som tjänat så väl, de senaste 20 åren, säger Martin Linder.

Därtill råder det osämja mellan LO-facken där flera förbund gör revolt mot att industrifacken satt märket på 2,8 procent. I hopp om högre löner kör utbrytarna sitt eget race. Ett flertal TCO-förbund och Sacoförbund driver också frågan om sifferlösa avtal.

– Jag tycker att det är ett väldigt högt spel med höga insatser. Ingen har kunnat presentera en annan modell om hur det ska hanteras. Det enda man säger är att alla ska ha mer, våra grupper ska ha mer, säger han.

Almegas vd Anna-Karin Hatt sa till GP för några veckor sedan att det inte finns något utrymme för några större löneökningar och att fackens krav är alldeles för höga

Fakta: Unionen

Sveriges är största fackförbund inom den privata arbetsmarknaden.

Organiserar 600 000 medlemmar, företrädesvis tjänstemän.

Unionens krav inför årets avtalsrörelse:

2,8 procent i löneökning

höjda lägstalöner

flexpension

systematiskt jämställdhetsarbete

tydligare riktlinjer för dagens flexibla arbetsliv

Mest läst