Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

30 år på Volvo och fem år i Kina

Världen Göteborgaren Peter Forsberg går snart in på sitt sjätte år med att bygga de kinesiska Volvofabrikerna. Det gör honom till en av de mest långvariga volvoiterna i Kina. När han kommer hem är han rädd för att bli uttråkad.

När GP träffade paret Forsberg första gången våren 2013 bodde de i en villaförort i staden Chengdu i Sichuanprovinsen i södra Kina. Sedan dess har göteborgarna Peter och Petra Forsberg flyttat till Peking i norr. Varje vecka pendlar Peter Forsberg till Volvos fabrik i Daqing, som är den andra fabriken Volvo bygger upp från grunden i Kina. Och det är mycket som förändrats sedan sist.

– Den största skillnaden på de här två åren är kanske leverantörerna. En leverantör i Wuhan till exempel: för två år sedan när jag var där hade de bara ett ruffigt litet skjul, med stampat jordgolv. Snett och vint. Men nu sist hade de jättestora nybyggda lokaler, med fint epoxymålat cementgolv. Förut när man var där sent på kvällen hängde bara en liten lampa högt upp i taket, en sådan där liten aluminiumlampa.

Bilindustrin i Kina har utvecklats i snabb takt de senaste åren, med större, bättre fabriker och högre löner. De inhemska märkena har gått tillbaka, till förmån för de utländska.

– Det är många som kommer hit och bygger fabriker nu: Jaguar, Audi, Mercedes, BMW, Landrover... så våra leverantörer växer enormt.

Peter Forsberg, som växte upp i Majorna i Göteborg, trivs med livet i Kina. Och jobbet han gör hade han inte kunnat göra i Sverige. När Volvo började bygga fabriken i Chengdu hade man inte byggt nya fabriker på 50 år, och Peter Forsbergs jobb innehöll en del utmaningar.

– Det var ju inte som att man kunde ringa hem och fråga någon hur man skulle göra. Google har ju varit min bästa vän många gånger. Fast man får ju läsa minst fem sex länkar och kolla så att man får samma svar överallt.

När han kommer hem till Sverige igen är han rädd för att bli uttråkad.

– Jo det är jag. Jobbet här är annorlunda från jobbet hemma, det är mer skapande här, man får hitta på lösningar, det är kul.

Petra Forsberg sade upp sig från sitt jobb i Sverige som undersköterska på ett äldreboende i somras. Då blev flytten mer definitiv. Nu sitter hon oftast i soffan vardagsrummet och kollar på serier på den stora platt-TV: n när Peter kommer hem.

– Dagarna går fantastiskt fort här, säger hon. Petra Forsberg trivs bra i Kina, och är inte redo att flytta hem.

På semestrarna bokar de resmål i Asien, och gärna något lite mer äventyrligt. De har inte varit hemma och firat jul på fem år. I år ska de till Indonesien, det blir dykning på orten Sipadan. Fast bara för Peter, som har certifikat.

– Där är vi väldigt olika, hon gillar att koppla av. Mindre dykning i Sipadan och mer sippa paraplydrinkar på stranden, säger Peter, och Petra håller med.

– Ja, jag kan ligga still och bara njuta, du vill gärna dyka eller spela golf.

– Jag har svårt att sitta stilla. På jobbet skämtar de om att jag har alla bokstavskombinationer man kan ha, säger Peter. När vi var i Thailand med andra Volvofamiljer låg alla andra på stranden och slappade, medan jag lekte med barnen och sprang fram och tillbaka och byggde sandslott. Det är inte avkoppling för mig att ligga stilla på en strand.

Peters kontrakt gäller till mars 2017, men de stannar gärna lite till. I år firar Peter Forsberg tre jubileum: han fyller 50, och firar 30 år på Volvo, och 5 år i Kina.

Volvo Cars har för närvarande 130 anställda svenskar i Kina, och det vanligaste är att utlandsvistelserna för Volvoanställda sträcker sig över två till tre år, så de är redan bland de mest långvariga Kina-volvoiterna. På Peters arbetsplats är det bara en person som varit i Kina längre än han själv, och de kinesiska leverantörerna och medarbetarna känner Peter Forsberg väl, både i Chengdu och Daqing.

– Kineserna känner till en och vet vad man står för. Det värsta jag vet att man säger "jag tror...". Vi är ingenjörer, vi ska veta. Men nu har vi haft kollegor från Chengdu som kommit hit för att stärka upp, och de känner mig och säger till innan jag hinner säga något: "you cannot answer him like this" säger de.

Under tiden i Kina har Peter och Petra Forsberg sett hur landet har förändrats. Saker har blivit dyrare. Medelklassen har växt. Människor har fått mer pengar. I dag kan anställda "på banan" i Volvofabriken plocka upp en Iphone ur fickan. Och medlemsskapet i golfklubben Peter Forsberg skulle skriva in sig på i Peking var alldeles för dyrt. Han backade ut ur dörren när han fick se medlemskontraktet: motsvarande drygt en och en halv miljon (SEK) skulle medlemsskapet kosta.

– "Får jag behålla pappret?" sa jag innan jag gick, skrattar han, jag har det här någonstans...

I Peking ser de däremot inte lika mycket uppenbar rikedom som de gjorde i Sichuan.

– De säger att Sichuanprovinsen har den största koncentrationen av miljonärer i Kina. Det såg man på bilarna i området där vi bodde.

Petra minns tillbaka till bostadsområdet i Chengdu:

– Det fanns ljusrosa Porschear, mintgröna Bentleys... som Ahlgrens bilar. Det var grymmebilar, var det.

Men den kanske största förändringen under åren i Kina har varit hos dem själva. Peter Forsberg har blivit coolare.

– När jag kom hit så var jag väldigt frustrerad, man blev väldigt lätt irriterad i början. Man tyckte allt handlade om helt självklara saker.

I Peters roll på Volvo har han mycket leverantörskontakter. I relationen till leverantörer blev kulturskillnaderna extra tydliga. Och irriterande.

– Kommer man från Europa så är man van vid att leverantören försöker bygga ett långvarigt förhållande, men här kan det vara mer kortsiktigt, när vissa leverantörer i stället försöker få mer pengar direkt. Man får gå in och peta i detaljer. Hemma kan man oftast gå till en leverantör och lämna ett uppdrag och sedan sköter det sig nästan självt. De är experter, jag går till dem och säger "jag vill ha en sådan", och de säger "bra, tänk på det här och det här också", "jaha" säger jag.

I Kina är förhållandet med leverantörerna tvärtom, och Peter Forsberg får hålla sig mer vaken. I dag gör han frekventa besök hos leverantörerna, och granskar alla ritningar noggrannare än han skulle ha gjort i början.

I ett fall var det en pinne som skulle sitta tillsammans med en gåsfjäder, och leverantören hade satt på fel gåsfjäder, så att pinnen fastnade i nederläge hela tiden.

– Jag tror jag sade till fyra gånger. Tillslut står vi jämte banan, där alla paletterna går, och jag frågar igen om de bytt alla gåsfjädrar, och de säger "ja". Så jag går fram till banan, och trycker ner en, som fastnar. "Vi ska göra det imorrn" säger de snabbt.

– Det är ingen idé att gapa och skälla här, nu vet man ju hur det funkar. Dessutom: vad är det som säger att det vi gör hemma är rätt och det de gör är fel? Det är bara att inse att de har ett annat sätt här. När det är som värst är det bara att gå åt sidan och bita ihop, och dunka huvudet i väggen litegrann, och komma tillbaka. Man lär sig väldigt mycket om sig själv när man är iväg så här.

Mest läst