Cwejman: Så skapas längre köer i vården

Under sommaren infördes den så kallade vårdskatten. Mer än en halv miljon svenskar kan påverkas av att deras arbetsgivares investeringar i privata sjukförsäkringar börjar beskattas och att det börjar räknas som en arbetstagarförmån. Konsekvensen blir ännu längre köer i den offentliga vården.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Mitt under sommaren infördes den så kallade vårdskatten. För de flesta gick nyheten sannolikt helt obemärkt förbi. Men mer än en halv miljon människor påverkas. Och många mindre företag kommer behöva tänka över om de har råd att teckna sjukvårdsförsäkringar för sina anställda.

Fram till juli var det för arbetsgivare skattebefriat att köpa privata vårdförsäkringar för sina anställda. De anställda slapp dessutom förmånsbeskattning. Det fanns goda skäl för det.

Många företagare har idag inte några stora inventarier av kapitalvaror såsom maskiner och annan tung utrustning. De investerar i personal som besitter specifik kunskap och kapacitet. I takt med att alltmer av ekonomin blir tjänstebaserad blir det allt viktigare.

ANNONS

Det finns ett gemensamt intresse mellan arbetsgivaren och den anställde att den senare parten mår bra och kan utföra sitt arbete. Eftersom vinsterna är så stora, både individuellt och samhälleligt, är det kontraproduktivt att belägga hälsofrämjande insatser med extra skatt; såväl företag som anställd betalar ju ändå skatt in till det gemensamma som finansierar den offentliga vården.

Dessutom är andra hälsofrämjande insatser knutna till jobbet, så som företagshälsovård och rehabilitering, både skattefria för den anställde och avdragsgilla för arbetsgivaren - just för att uppmuntra investeringar i hälsoinsatser.

Regeringen har beräknat att staten får in omkring en miljard kronor på att beskatta arbetsgivarbetalda vårdförsäkringar. Det är en klen vinst, särskilt om man betänker vad konsekvenserna kan bli av förslaget på sikt.

Om en del företag bestämmer sig för att dra tillbaka försäkringarna på grund av de ökade kostnaderna ökar samtidigt belastningen på den offentliga vården. I stället för att dra in en miljard kronor netto kan det beskattningsbara beloppet i själva verket minska då färre tecknar privata försäkringar.

Detta samtidigt som den redan överbelastade offentliga vården får ännu fler patienter, vilket leder till ytterligare kostnader för det offentliga. Samtidigt blir den anställde borta från jobbet längre, och företaget blir utan kompetens längre.

ANNONS

I många fall har företagens utgifter i vårdsammanhang inte ens handlat om primär- eller specialistvård. Det har varit förebyggande åtgärder med syftet att överhuvudtaget undvika besök till primärvården. De vanligaste tjänsterna som företag använt via sina försäkringar, enligt en studie av Kantar Sifo, är utbildningar om arbetsmiljö eller första hjälpen (86 procent), och allmänna hälsokontroller (75 procent).

Många som omfattas av försäkringarna går snabbutredningar som kringgår primärvården. Alternativet för den anställde hade varit att söka sig till drop in-tider eller försöka boka tid på vårdcentralen. Är verkligen fler patienter vad den offentliga vården just nu längtar efter?

Försäkringarna, och behovet av dem, är givetvis ett symptom på att många svenskar får vänta för länge i den offentliga vården. I stället för att lösa detta samhällsproblem gjorde regeringen Löfven det svårare för fler att faktiskt undkomma dem. Allt enligt logiken: Envar ska vara jämlikt eländig i väntan på sin vård.

Oavsett vilken regering vi nu får borde den snabbt se över den här frågan. Att svenska företag investerar i sina anställdas hälsa är positivt och inget som ska avskräckas genom straffbeskattning.

ANNONS