Måndagen den 6 augusti vaknade några av världens största nätjättar upp och bestämde sig för att nog är nog: En av världens mest kända konspirationsteoretiker skulle bort. På bara några timmar försvann allt. Alex Jones och hans sajt Infowars var i princip borta från Youtube, Facebook och Apples podcast. Miljoner följare, fans och tittare lämnades med ett meddelande om att kanalerna inte längre gick att hitta.
Det är kanske inte så chockerande eller överraskande, särskilt om man vet något om Alex Jones. Som att han påstår att skjutningen på lågstadieskolan Sandy Hook var fejk, iscensatt av betalda skådespelare. Eller att 11 september-attacken genomfördes av USA:s regering och att världen i smyg styrs av en enskild släkt.
Men avstängningen är förvånande om man vet något om hur nätjättarnas chefer resonerat, vilket dilemma de tycker hela frågan är. För bara några veckor sedan sa Facebooks vd Mark Zuckerberg i en intervju att han, själv jude, tycker att förintelseförnekare ska kunna publicera sig på Facebook eftersom de måste rymma även folk som kommit fram till fel slutsatser. Även när det är vidrigt och även när de upprepade gånger vill sprida slutsatsen. Däremot: När saker är obestridligt fel, som att förneka Förintelsen, ska Facebook inte hjälpa till med spridningen. Lösningen är då att automatiskt skära bort räckvidden på sådana påståenden. Det vill säga: Påståendet får publiceras, men i tysthet tar Facebook ansvar genom att se till att det knappt får någon spridning. Jag tyckte det var en viktig illustration över hur långt dessa nätjättar tycker att deras ansvar sträcker sig, hur allvarligt de tänker kring sin roll, sin dominans. De, ett privat företag som skulle kunna agera precis hur godtyckligt de vill, är ändå villiga att bära en tolerans som vore de en demokrati, en statsmakt.
Tills nu. För i måndags fick nätjättarna alltså nog. Kanske är dominoeffekten talande. Trots att Alex Jones och Infowars länge varit det tydligaste, största symbolen för populistisk “fake news”, har ingen agerat. När nu Apple blev först följde Facebook, sedan Youtube och Pinterest snabbt efter (bara Twitter stretar emot). Apple kastade första stenen, då var det enklare att fortsätta kasta, ett prejudikat hade skapats
Så vad händer nu - och vad ska det öppna för? Den kanal som galnast, mest framgångsrikt och längst (sedan 90-talet) kritiserat etablissemangets makt har nu blivit portad från de största etablerade, öppna kanalerna. De har fortfarande sin hemsida kvar och kanske är det där de får fortsätta att odla sitt inflytande - och sitt utanförskap. Men vilket är nästa steg? Ska fler nu försvinna, ska ett alternativt internet skapas dit röster som etiska medier tycker är för hårresande förvisas? Ett förbjudet land, med sanningar för “brännande” för att finnas bland oss andra.
Hjälper det någon? Nej.
Och allra minst hjälper det skeptikerna att fyra nätjättar en morgon vaknade och tog exakt samma beslut om vilka röster som skulle få tillgång till deras plattformar.
