Pacifism och ickevåld är inte passiv acceptans av våld utan en övertygelse som konkret och aktivt, genom ord och handling, bidrar till fred och påvisar orättvisor. I våldsdrabbade områden bidrar ickevåldsmetoder, som internationell observation, till ökat handlingsutrymme för civilbefolkning och människorättsförsvarare. Detta är alltså inte en utopi – utan praktiker som pågår på många håll i världen.
Den ukrainska regeringens kontinuerliga medverkan i samtal med Ryssland i vad som utifrån framstår som lönlösa försök till diplomati är bokstavligen livsviktig för oss alla. Det är även de krafter som enas för att bistå människor som flyr krigets Ukraina. Det går inte heller att underskatta de många exempel på ickevåldsligt motstånd från ukrainare och ryssar som protesterar mot kriget.
Jämställs med medlöperi
I ljuset av det framstår det som aningslöst och slappt att som Emma Hoen Bustos skrev i DN att de som motsätter sig att exportera vapen till Ukraina, till förmån för humanitära insatser, skjuter ifrån sig ansvar. Betydelsen av ickevåldsliga insatser i en konfliktsituation kan idag bekräftas av den forskning som till exempel Isak Svensson, professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning, bedriver vid Uppsala universitet och det gäller även den rådande konflikten i Ukraina. Det är svårsmält att en hållning som uppmuntrar konstruktiva demokrati-insatser jämställs med medlöperi eller pro-fascism.
Denna argumentation förekommer också i andra delar av världen, till exempel i Storbritannien. Där har bland annat Labourpartiets ledare, Keir Starmer förfäktat inställningen att röster mot Nato ”som bäst är naiva och i värsta fall ger aktivt stöd till auktoritära ledare som direkt hotar demokratin”.
Pacifismen ser potentiella humanitära rum också mitt i en pågående konflikt. Pacifismen skapar dessa rum genom att främja det civilkurage som krävs för att träda in i en situation och vara parten med det mindre våldskapitalet, men med moralisk övertygelse om en fredlig lösning.
Vi menar att det är oöverlagt och att det sänder ett negativt symboliskt budskap – Sverige tror på vapenmakt
De diplomatiska och humanitära ansträngningar som beslutsfattare och medborgare väljer att göra har effekt och de bär ett viktigt symboliskt budskap: vi förkastar den väpnade konflikten och värnar människovärdet.
Att Sverige exporterar vapen till Ukraina bidrar inte till fred i någon signifikant mening. Vi menar att det är oöverlagt och att det sänder ett negativt symboliskt budskap – Sverige tror på vapenmakt. Rädslan är vår värsta fiende i en konflikt. Pacifism är att säga nej: att genom bojkotter och sanktioner gå från ord till handling, men pacifism är också konstruktiva handlingar som främjar fredligt motstånd.
Lotta Sjöström Becker, Generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen