Jag gjorde ett personlighetstest. Ni vet en sån där undersökning på nätet som med hjälp av några enkla frågor ringar in vårt sätt att vara i världen. Det skulle jag inte ha gjort. Jag blev en "trygghetstörstande traditionalist", en introvert bakåtsträvare. Helt enkelt en sån där person som man helst inte vill vara, åtminstone inte om man, som jag, byggt upp hela sin identitet kring ett radikalt och framåtblickande jag, dessutom med ett arbete som i hög grad är publikt.
LÄS MER:Hade de hånfulla varit fler hade jag gett upp för länge sen
Så, här sitter jag nu. Mer hemslöjd än design. Mer kristdemokrat än feministiskt initiativ. Mer innekatt än utekatt. Vilket nederlag för min person, för min idé om mig själv.
Okej, jag vet att det där resultatet inte har så mycket med verkligheten att göra. Jag vet att man inte ska ta simpla personlighetstest på allvar - särskilt inte såna som man hittar på nätet. Men ändå. Jag kan inte riktigt frigöra mig från resultatet. Hela mitt jag förminskat till några få, men laddade ord: trygghetstörstande, traditionalist, introvert.
Hur blev det så här?
Jag tror att det där testet och min reaktion är resultatet av en kultur som blivit allt mer reducerande. Allt ska numer förenklas och etiketteras. Allt ska inordnas i tydliga scheman och ges ett namn eller en diagnos. Helst ska det vara binärt. Är du introvert eller extrovert? Är du en ledare eller en följare? Är du en vinnare eller en förlorare? Som om alla människor gick att dela upp i några få och klart urskiljbara grupper.
Och det handlar inte bara om oss själva. Numera ska vi helst även försöka kategorisera vår omgivning, som om vi alla satt inne på psykologisk spetskunskap. Eller ja, åtminstone kvasipsykologisk. Två av de senaste årens mest sålda böcker är skrivna av företagskonsulten Thomas Erikson och har de talande titlarna Omgiven av idioter och Omgiven av psykopater. I båda böckerna handlar det om att dela in alla människor i fyra olika människotyper: gul, röd, grön och blå. När det väl är avklarat, efter ett par hundra sidor, vet man som läsare var man har alla sina vänner och kollegor. Alla beteenden kan enkelt boxas in i den ena eller andra kategorin. "Men det förstår ni väl varför Göran gör så, han har ju en gul personlighet. Men Maj-Lis hon är blå."
LÄS MER:Bygg ett museum för särlingskonst
Ja, ni fattar, det är lätt att göra sig lustig över eländet, men det finns också en farlig utveckling i allt detta: människor riskerar att stämplas och förminskas till enkla kategorier, långt bortom den verkliga psykologiska kunskapen om människors komplexa identiteter.
Själv gjorde jag ett personlighetstest till. Då blev jag en glad, öppen och framåtblickande optimist. Sen gjorde jag ännu ett. Då blev jag en vanlig surgubbe. Ni vet en så där som helst försöker gnälla sönder allt nytt och spännande, som till exempel tydliga och enkla personlighetstest.
