Vår handledare och vän, professor Lisbeth Larsson, Skillinge, avled den 15 oktober i sviterna av cancer, 72 år gammal. Hon sörjs närmast av maken Jan, sonen Martin och barnbarn.
Lisbeth kom till Göteborgs universitet år 2000, som innehavare av en professur i litteraturvetenskap med inriktning mot genus, den första i sitt slag i landet. Hon hade då under lång tid varit verksam i Lund, men som född i Vara innebar Göteborg något av en återkomst till de västgötska rötterna.
Lisbeth tog med sig nya teoretiska impulser och grundlade genast en stark miljö för genusforskning vid institutionen och humanistiska fakulteten. Hon var mycket framgångsrik i att söka externa medel och arbetade genom åren med en rad spännande forsknings- och infrastrukturprojekt, flertalet med tydligt genusperspektiv.
Hon ingick i redaktionen för fembandsverket ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1993–98)” och var en drivande kraft i verkets digitalisering. Hon tog också initiativ till ”Svenskt kvinnobiografiskt lexikon”, där 2000 svenska kvinnor i dag finns porträtterade.
Flera av Lisbeths egna böcker fick stor uppmärksamhet. ”Sanning och konsekvens” (2001) gav unik insyn i det stormiga författaräktenskapet mellan Marika Stiernstedt och Ludvig Nordström. Studien ”Hennes döda kropp” (2008) vållade debatt kring hanteringen av Victoria Benedictssons efterlämnade arkiv och Augustnominerades som bästa fackbok. I ”Promenader i Virginia Woolfs London” (2014), som också utgivits på engelska, prövade Lisbeth att läsa Woolfs romaner utifrån litterär geografi, vilket gav nya inblickar i gestaltningen av hur karaktärernas kön påverkade rörelsemönstren.
Vi är djupt tacksamma över all den klokskap och värme Lisbeth gav till oss och många andra forskare i Göteborg och annorstädes.
LÄS MER:Elisabet Höglunds vrede över systern är svår läsning
Under sin tid i Göteborg blev Lisbeth en mycket uppskattad lärare. Hon skapade bland annat en populär kurs i Life writing, som förutom seminariediskussioner om olika typer av livsberättelser innehöll välbesökta offentliga föreläsningar med namn som David Lagercrantz, Majgull Axelsson och Timbuktu. Lisbeth var återkommande recensent på Göteborgs-Postens kultursida, där hon framför allt bevakade biografigenren.
Som handledare var Lisbeth skarpsynt och entusiasmerande. Med sin långa bakgrund som kritiker och kulturskribent hade hon ett gott öga för hur den akademiska texten även kunde fås att tala till en allmänintresserad publik. Vi som var hennes doktorander hade förmånen att vägledas av en driven, passionerad och lojal mentorsgestalt, alltid redo med konstruktiva råd.
Lisbeth var väl uppdaterad i internationell teori och tillbringade också flera forskningsvistelser utomlands, bland annat vid University California, Berkeley. Bland förtroendeuppdragen märktes ledamotskap i Vetenskapsrådets styrelse och Göteborgs universitets styrelse samt posten som vicedekan för forskning vid fakulteten.
Privat var Lisbeth öppen, nyfiken och vänfast. Vi minns med värme middagarna på Aschebergsgatan och besöken i huset ute på Vrångö. Framför allt minns vi hur Lisbeth, mitt bland alla professionella åtaganden, alltid hade tid att stanna upp en stund i korridoren för att utbyta några ord om livet, även det som pågick utanför universitetet.
Vi är djupt tacksamma över all den klokskap och värme Lisbeth gav till oss och många andra forskare i Göteborg och annorstädes.
Åsa Arping
Kristina Hermansson
Christian Lenemark
Cecilia Pettersson
Forskare och lärare vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.
LÄS MER:Svenskt kvinnobiografiskt lexikon växer – ska bli dubbelt så stort
