I slutet av 1800-talet fick cykeln en mer modern design. Motståndet mot kvinnliga cyklister var samtidigt stort. Var det ens förenligt med kvinnors anatomi att cykla?
Många driftiga kvinnor har, genom historien, blivit stoppade med grumliga argument. Påståenden som ofta byggt på idéer om biologiska skillnader mellan könen. Mäns vilja att härska, kriga, dominera, vara aktiva (inte minst sexuellt), klättra i hierarkier, tävla och ta en plats i offentligheten fick sin förklaring i biologin, och behövde därmed inte ifrågasättas.
Kvinnor ansågs, enligt samma förklaringsmodell, vara passiva ”till sin natur”: vårdande och omsorgsfulla, lämpade att föda och fostra barn. Kvinnans plats var därför i första hand i hemmet.
Ingen lyfte på ögonbrynen när små pojkar lekte med bilar och små flickor med dockor.
Könsroller befästes som i dag, av många, ändå betraktas som stereotypa och förlegade.
Det finns en illa dold, och irriterande, förväntan med hela upplägget.
På 1970-talet avfärdade tongivande feminister dessa biologiskt underbyggda teorier. Istället pekade de på att det är samhället som formar oss, och att egenskaper är mänskliga snarare än kvinnliga eller manliga. De såg en fälla med biologiska och psykologiska förklaringsmodeller: att de kan leda till legitimerande av makt och exkluderande av kvinnor.
I nya SVT-serien ”Från savannen till Tinder” är programledaren Belinda Olsson nyfiken på om det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män – bortom de mer uppenbara: som bröst, vagina och penis. Skillnader i beteende och preferenser.
Det finns en illa dold, och irriterande, förväntan med hela upplägget. Programmet ska vara kontroversiellt, väcka debatt. Det ska bli en ”snackis”, för visst är det väl ändå lite vågat att redaktören bakom den omtalade feministboken ”Fittstim” nu går omkring på bästa sändningstid och undrar om hon blivit lurad. Tänk om hon har tänkt fel hela tiden! Hon som litade så blint på vad svenska staten förklarade redan för tjugo år sedan: Att kvinnligt och manligt är sociala konstruktioner.
Varför dyker programmet upp i SVT:s hösttablå just nu?
Nu söker hon upp hjärnforskare och tv-psykologer, mäter sin egen grad av ”kvinnligt” beteende med hjälp av elektroder och ifrågasätter det hon kallar ”den svenska linjen”. Något hon definierar som ”att män och kvinnor är lika och att våra beteenden beror på könsroller.”
Programmets alibi – för att ändå inte gå all in på särartsfeminism – är luttrade äldre kvinnliga professorer som Yvonne Hirdman och Agnes Wold.
”Med ungefär tio års mellanrum får vi den här debatten om skillnaden mellan kön” suckar Hirdman och låter trött. ”Särarten är ett otroligt farligt vapen i händerna på män” konstaterar Wold. Någon djupare analys, eller mer förklarande kontext, får vi aldrig och resonemangen blir hängande i luften. Har svenska tv-tittare verkligen inte större tålamod än så här?
Det går också att fråga sig varför programmet dyker upp i SVT:s hösttablå just nu. I en tid då public service beskylls för vänstervridna vinklar, genusvetenskap skrotas på europeiska universitet, vetenskaplig mätbarhet hyllas i alla tonarter och högerpopulismen ökar. I vissa kretsar tycks det vara opportunt snarare än provokativt att argumentera med omstridda psykologer som Jordan B Petersen och David Buss. I SvD tvivlar krönikören Elsa Westerstad, apropå programmet, på att ”allt är genus” och menar att feminister har ”blundat för fakta”.
På 1990-talet var samhällsklimatet ett annat. Då väckte biologismen i regissören Marianne Ahrnes filmer ”Gott om pojkar, ont om män?” och ”Flickor, kvinnor och en och annan drake” kraftfulla rektioner. Satirikerna jublade och debatten blev infekterad. Läraren Ingegärd Rösler-Rosenberg kallade filmerna för ett ”tidens tecken”:
”När arbetslösheten är hög är det ingen slump att det satsas på film med biologiska förklaringsmodeller som kan sanktionera kvinnornas återtåg till spisen” skrev hon då i Lärarnas tidning.
Läs mer av Maria Domellöf-Wik:
LÄS MER:En sagolik SVT-satsning på Troell – flera unika mästerverk
LÄS MER:Godzilla och King Kong – kan de rädda biograferna?
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
