"Ju fler kockar desto bättre soppa", säger Ann-Helen Lundmark och syftar på samarbetet som grannar och bekanta har i sitt arbete som volontärer i återvinningsbutiken i Kortedala. "Det här är ett sätt att få känna att livet är större än min egen kropp".
"Ju fler kockar desto bättre soppa", säger Ann-Helen Lundmark och syftar på samarbetet som grannar och bekanta har i sitt arbete som volontärer i återvinningsbutiken i Kortedala. "Det här är ett sätt att få känna att livet är större än min egen kropp". Bild: Agneta Slonawski

Ann-Helen har fullt fokus på social trygghet och hållbarhet

Ann-Helen Lundmark är en person som både syns och hörs. Ändå verkar hon med något som inte står skrivet i neon. I form av återvinning av bland annat mat, prat och textilier. I en liten källarlokal i Kortedala.

ANNONS
|

Vi befinner oss i en fullproppad lagerlokal; tavlor, kastruller och dricksglas står på parad. Längst fram på klädstången hänger en orange storpolo av märket Anna Holtblad. På golvet står en wokpanna och ovanpå den, en korg med omaka julgranskulor. Det finns mängder kvar efter gårdagens köande av tjugo personer som gratis fick ta vad de ville ha av både husgeråd och klädesplagg. Plus överblivna matvaror som gratisbutiken skänker till alla som står i kö. Det kallas för ”Solidariskt kylskåp”. Något som finns på flera ställen i stan.

– Det här är ett sätt att få känna att livet är större än min egen kropp. Jag är en del i en helhet, eftersom vi är grannar och bekanta i området som hjälps åt med detta och arbetar som volontärer. Det har blivit en viktig mötesplats som gjort att jag känner mig mindre ensam. Det handlar om social trygghet och om hållbarhet, förklarar Ann-Helen, som tackar och tar emot en papperskasse full av kartonger med strumpbyxor, av en herre som precis letat sig fram till lokalen.

ANNONS

Cirkulär ekonomi

Hon höll på med cirkulär ekonomi, långt innan begreppet var vida känt. I dag tar vi för självklart att det finns bilpooler och annat som ingår i ett kretslopp med återvinning. Ända sedan åttiotalet har hon tagit hand om gamla saker och textilier, sytt och renoverat och sålt vidare. Just för att hon gillar gamla saker med historia.

”Hunden Siri hjälper mig att ha struktur och att sätta gränser”, säger Ann-Helen Lundmark.
”Hunden Siri hjälper mig att ha struktur och att sätta gränser”, säger Ann-Helen Lundmark. Bild: Agneta Slonawski

Ann-Helen föddes i Luleå och flyttade runt en del som barn. Tills 25-årsåldern då hon flyttade till ett kollektiv på Jungmansgatan i Masthugget, köpte en saxofon, gick på Fridhems folkhögskola, kom med i tjejbandet Aptit, var förband till Ebba Grön på Sprängkullen och punkade vidare.

– Det var en tid då mycket var enkelt, både med att skapa musikfestivaler i Slottsskogen eller att starta studiecirklar i vävning. Men jag fick en hörselskada och kunde inte fortsätta med musik, berättar Ann-Helen som satsade på textil i stället.

Flyttade till Kortedala

Så fortsatte livet med familj, barn och arbete som lärare. För åtta år sedan flyttade hon från Linnéstaden till Kortedala och fick välja färger i renoveringen, som påminde om barndomen, i sin nyrenoverade femtiotalslägenhet. Det dröjde inte länge förrän hon bidrog till att starta föreningen Nysta.

– Sedan tjatade jag skallen av Bostadsbolaget om att få en lokal till återvinningsverksamhet. Till slut fick vi den här som vi har nu. Det hela började egentligen med syjunta och klädbyte, men så växte den här butiken fram. Vi har haft öppet varje vecka sedan starten 2017. Numera kommer det mellan sextio och hundra personer, under de tre timmar som vi har öppet på söndagar, säger hon.

ANNONS

Utställning om återbruk

Varje vecka lägger hon ut bilder på Instagram om vilka varor som kommit in. Det kan vara allt från färskvaror eller nymanglade linnelakan. När Bergsjöns kyrka rensar ut kläder, körs det vidare, för att skänkas i lokalen i Kortedala. En del av dukarna pryder Ann-Helen Lundmark med egna textiltryck. Tanken är att det skall bli till en utställning på tema – Återbruk.

Men arbetet stannar inte där för Ann-Helen, som beskriver sig som en grävling när hon fått korn på något. När regeringen tidigare i år myntade att Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi, ringde hon raskt upp Miljödepartementet för att be om deras handlingsplan. Plus Naturvårdsverket och Livsmedelsverket.

– Bjud gärna in mig till Karlstad eller till Mjölby, så skall jag berätta om praktiskt arbete och om matsvinn eller om grovsortering och om kompostering. Det vi håller på med är delaktighet på gräsrotsnivå. Om man skall få verksamheter att fungerar så måste man få med folk. Det här är inget krävande, Det här kan vem som helst göra. Vinsten är att det är bra för miljön och att det blir gemenskap i bostadsområdet. Eller varför inte en folkrörelse? Det ger i alla fall hopp inför framtiden, konstaterar Ann-Helen Lundmark.

ANNONS

Ann-Helen Lundmark

Ålder: 68 år.

Bor: I Kortedala.

Familj: Hunden Siri.

Arbetar: Som volontär.

Intressen: Återbruk, textil, litteratur och musik.

Läs mer på:

Facebook och Instagram: återbruk_hej_tack

Facebook: foodsharing Göteborg

Hemsidor:

www.smartakartan.se

www.solikyl.se

www.cykelkoket.org

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS