På torsdagen var Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin helt säker på att den ryske regimkritikern utsattes för ett mordförsök. Hon fick kraftfullt medhåll av den svenske statsministern Stefan Löfven. Båda uttalade, som ett eko av reaktionerna inom EU, fördömanden i starka ordalag. De krävde att den ryska regeringen samarbetar för att utreda vad som hände och vem som bär ansvaret.
På fredagen höll försvarsalliansens Nato ett extra möte med anledning av det nya angreppet med ett nervgift som klassas som kemvapen och är förbjudet. Generalsekreteraren Jens Stoltenberg slog fast, med starka känslor och återhållen ilska, vid den efterföljande presskonferensen:
– Det finns bevis bortom tvivel att herr Navalnyj blev förgiftad med ett militärt nervgift i novitjok-gruppen. Att använda sådana vapen är hemskt. Alla allierade var i dag eniga i fördömandet av attacken.
”Fullständig brist på respekt”
Att bruka kemiska vapen visar en fullständig brist på respekt för människolivet. Det är ett oacceptabelt brott mot internationella normer och regler, enligt Stoltenberg som ansåg att Ryssland nu har allvarliga frågor som måste besvaras. Han uppmanade den ryska regeringen att fullt ut samarbeta med Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, i en oberoende internationell utredning.
– De som är skyldiga till den här attacken måste hållas ansvariga och ställas inför rätta, sade Stoltenberg och ville att Ryssland avslöja allt om novitjok-programmet.
Detta nervgift användes också vid mordförsöket på den ryske avhopparen Sergej Skripal och hans dotter Jula i Storbritannien 2018. På fredagen sade Jens Stoltenberg:
– Gång efter annan har vi sett hur oppositionsledare och regimkritiker i Ryssland attackerats, och deras liv hotats. Några har till och med dödats. Så det här är inte bara en attack mot en individ, utan mot fundamentala demokratiska rättigheter. Och det är ett allvarligt brott mot internationell lag, och kräver ett inte internationellt svar.
Medan EU överväger eventuella sanktioner mot Ryssland kommer Natos medlemmar att fortsätta sina kontakter för att se vilken betydelse incidenten får, enligt Stoltenberg.
Avgörande vad som händer i Belarus
En väsentlig faktor blir vad som händer i Belarus. President Aleksandr Lukasjenko försöker med rysk hjälp återställa ordningen och tysta oppositionen så att han kan sitta kvar efter det kritiserade och i väst underkända valet förra månaden. Han utmålar sin regim som hotad av utländska krafter som underblåser oroligheterna. I grannländerna Polen och Litauen förbereder Nato en invasion.
När den ryske premiärministern Michail Misjustin var i Minsk på torsdagen hävdade Lukasjenko att hans säkerhetstjänst avlyssnat ett telefonsamtal som visade, påstod han, att förgiftningen av Navalnyj var påhittad för att avskräcka Putin från att lägga sig i Belarus affärer.
Om det övertygade Michail Misjustin är osäkert. Däremot tyder mycket på att det motstånd som Lukasjenko tidigare hade mot att Ryssland får ett ökat ekonomiskt och politiskt grepp över Belarus, är på väg att minska. Han är under ett existentiellt tryck från oppositionen och Putin är hans livlina. Det kostar, men är kanske enda chansen. Nästa vecka kan det komma ett avgörande vid ett väntat möte mellan dem i Moskva.
