GPs arkitekturkritiker Mark Isitt har promenerat runt i nyrenoverade Brunnsparken – och han är inte glad över vad han ser. I en krönika kritiserar han att arkitektur och kulturhistoria har fått ge vika för politiska krav. Bakom raljanta formuleringar om ”politiken” har han mer rätt än fel.
LÄS MER:Recension: Brunnsparken – White arkitekter genom Niels De Bruin
LÄS MER:Torg i Göteborg, vilken sorg
Isitt har inte missat att Brunnsparken saknar förutsättningar att återigen bli ”en fransk barockpark i kontrast till stadens brus” som en gång tänkt. Parken är i dag en av landets största stationsmiljöer för kollektivtrafik och ett hårt trafikerat shoppingstråk. Det kan man tycka illa om men så är det ändå. Arkitekternas största utmaning var därför precis som Isitt skriver, det politiska kravet att få ihop de dagliga folkmängderna med en rimlig parkkänsla.
Ja, det var ett politiskt krav att öppna upp det tunga täta tak som träden skapat. Mörkret under trädkronorna inbjöd till ljusskygga aktiviteter
Det har tagits ner för många träd, tycker Isitt. Ja, det var ett politiskt krav att öppna upp det tunga täta tak som träden skapat. Mörkret under trädkronorna inbjöd till ljusskygga aktiviteter, vilket Isitt också skriver om. Ja, det var ett politiskt krav att parken skulle sluta gömma buset och i stället bjuda in göteborgarna. Nu är parken öppen med en variation av träd med olika färger i blomning och bladverk ovanför blommande perenner. Och massor av sittplatser för att erbjuda en stunds vila.
Det värsta, skriver Isitt med uttrycksfulla formuleringar, är den nya planlösningen med tydliga stråk. Tidigare gick de flesta besökarna runt parken, knappast igenom. Därför var det ett politiskt krav att öppna upp användbara stråk igenom parken. Så ja, rätt igen. Gräsytor bedömdes inte klara slitaget så det fick bli plattor och planteringslådor enkelt uttryckt. Men det var ingen i politiken som tyckte att ”det värsta" var att göteborgarna skulle kunna gå både torrskodda och trygga igenom parken åt olika håll.
Markbeläggningen är tråkig, tycker Isitt. Han kanske inte minns den regngeggiga grågula sanden, som genomkorsades av en unik och vacker men slipprig snubbelrisk till betongorm med ostindieporslin i. Ja, det var ett politiskt krav att se till att markbeläggningen inte blev ett hinder och inte förstörde folks skor. Isitt tycker att plattorna kunde vara lite mera inspirerande och att lyktstolpar och planteringslådor borde varit unikt utformade i stället för beställda från katalogföretag. Det må vara rätt. Men jag är inte övertygad om att göteborgarna hade blivit gladare av att få betala ännu fler miljoner för det.
Isitt efterfrågar det göteborgska näringslivets givmildhet. Fastighetsägare och näringsidkare i området runt Brunnsparken var givetvis med i diskussionerna. Viljan att bidra uttrycktes sedermera i förbättringsåtgärder i den egna verksamheten och ett samarbete för bättre trygghet med bland annat kvällsöppna verksamheter. Vackert så, det bidrar också till upplevelsen av platsen.
Politikens uppgift är att väga av olika intressen i förhållande till reella förutsättningar, tillgängliga resurser och invånarnas önskemål. Göteborgarna hade tydligt meddelat vad de tyckte om parken genom sitt sätt att använda den. Nämligen oftast inte alls. Därför blir jag allra gladast över Isitts inledning. Där skriver han att det är fullt med folk i parken den dag han är där. Det får mig att känna glädje över att parken nu används och uppskattas.
Som dåvarande ordförande för park- och naturnämnden var det jag som ytterst ansvarade för nämndens – ”politikens” – kravställning och uppföljning av planerna för renoveringen. Om göteborgarna gillar sin omgjorda hållplatspark så har arkitekterna och alla inblandade ändå fått ett gott betyg.
Om skribenten:
Cecilia Dalman Eek (S), var ordförande för park- och naturnämnden under mandatperioden 2014-2018.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
