För ganska precis en månad sedan presterade Folkhälsomyndigheten sin första kartläggning av hur stor andel av befolkningen som har antikroppar. Den kom som en stor besvikelse.
Istället för förväntade nivåer på 20-30 procent visade den att endast 4,2 procent av befolkningen hade antikroppar. För Stockholm var siffran i den mätningen 7,3 procent.
Statsepidemiologen Anders Tegnell menade då att siffrorna inte speglade verkligheten och att de i själva verket redan var inaktuella samt att urvalet sannolikt inte var representativt.
– Det är inte 7 procent nu. Vi ligger någonstans på 20 procent plus i Stockholm, sade han till SVT.
Trenden viktigast
Sedan dess har man hänvisat till att nya och bättre data är på väg – och under torsdagens presskonferens presenterades en uppföljande mätning.
Den visar att 6,1 procent av befolkningen har antikroppar.
– Jag tror inte att man ska fokusera för mycket på enskilda värden, utan titta på trenderna. Det blir vanligare och vanligare att man har en immunitet, men det är små grupper och svårt att göra jämförelser, säger Anders Tegnell.
Den kartläggning som presenterades bygger på data från två grupper av personer. Dels är det material som samlats in på vårdcentraler i nio olika regioner, dels kommer det från blodgivare.
Felkällor kan finnas
Anders Tegnell säger att det finns mycket som talar för att båda grupperna har lägre andel antikroppar än befolkning som helhet – den första gruppen eftersom den vänt sig till vårdcentralen på grund av andra sjukdomar och därmed varit extra försiktig för att utsätta sig för smitta, den andra för att blodgivare kan vara friskare än andra.
– Det vi ser i den här studien stämmer inte med sjukvård och företag i Stockholm som gjort egna mätningar fått fram. De ligger betydligt högre. Därför ska vi nu samla ihop data från flera undersökningar och sammanställa dem.
Under presskonferensen fick Anders Tegnell frågan om hur han såg på att mätningarna säger att 6,1 procent har antikroppar – med tanke på att han tidigare under pandemin uppskattat att en tredjedel av stockholmarna hade varit smittade redan i maj.
Viktigt verktyg ändå
– Det är väl så att spridningen är något lägre än vi trott. Men inte mycket lägre. Vi håller på att lägga pusslet, men det här är svårt. Grundproblemet inte en jämn spridning i befolkningen som vid till exempel mässling. Det gör det svårt att mäta i befolkningen. Man måste testa väldigt, väldigt många och samarbeta med andra som gör mätningar.
Även om antikroppstesterna ännu inte ger en tillförlitlig bild av läget, så poängterar Anders Tegnell att de är ett viktigt verktyg för Folkhälsomyndigheten.
– De är viktiga som underlag för de prognoser vi tar fram, så vi vet vad vi har att vänta oss i höst.
En annan mätning som presenterade under presskonferensen handlar om hur många som bär på viruset just nu och den indikerar att det var färre i maj än i april. Något som ligger väl i linje med andra indikatorer som hur många som är inlagda för vård.
– Vi tolkar det som att vi passerat toppen, säger Anders Tegnell.
LÄS MER:Smittskyddsläkarens oro i midsommar: Trängsel på kusten
LÄS MER:Vårdcentraler slår larm: smittade struntar i att isolera sig
LÄS MER:Därför är coronadödligheten ojämnt fördelad över landet
