Det finns inte skolplatser nog för Majornabarnen och i höst har runt 80 barn fått besked om att de istället får en skolplats på andra sidan älven, på Santosskolan på Lindholmen.
Men politikerna fick ingen förvarning av grundskoleförvaltningen om hur stor bristen är och hur stora problem förvaltningen hade att hitta skolplatser till stadens elever på rimligt avstånd från hemmet.
– Vi i grundskolenämnden har inte fått redovisat till oss att det ser allvarligt ut, säger kommunalrådet Jenny Broman (V).
Hur ser du på det?
– Det är jätteolyckligt. Annars hade man kanske kunnat titta på lösningar innan, det är alltid svårare lösa saker efteråt. Nu står vi inför ett faktum där vi tvingas till nödlösningar, säger hon.
LÄS MER:Majoritet får nej på överklagan om skola i Göteborg
LÄS MER:Massiv kritik mot skolvalet i Göteborg: "Fullständigt haveri"
Ledning borde ha larmat
Några veckor innan besluten om placeringarna skickades ut fick nämnden veta att skolplaceringarna för årskurs 7 skulle dröja och att de skulle lösa situationen, berättar kommunalrådet Jessica Blixt (D).
Hon tycker att förvaltningen åtminstone då borde ha slagit larm.
– Vi fick inte veta att det saknas så många platser i Majorna. Får jag inte information kan jag inte agera. Hade vi i god tid vetat detta hade vi kunnat titta på paviljongalternativ, eller andra lösningar, säger hon.
LÄS MER:Det avgör om skolvalsbeslutet i Göteborg rivs upp
Istället var det när föräldrar började höra av sig som läget blev tydligare.
– Det bara rasslade till i våra mejlkorgar. Med all rätt, säger Jessica Blixt och fortsätter:
– Det här skapar en förtroendekris. Jag vet inte vad jag tar beslut om. Jag måste kunna lita på förvaltningen, säger hon.
Helene Odenjung (L), skolansvarigt kommunalråd i Göteborg, säger att hon hade önskat att varningsklockorna kommit tidigare.
– Men det är alltid lätt att vara efterklok. Det görs ju en internrevision nu och då får vi reda på vad som hände, säger hon.
Hon säger att alla, både förvaltning och politiker, hade dragit i bromsen om de vetat hur läget såg ut.
– Men situationen i Majorna är inte ny, det borde ha funnits en plan tidigare. Vi har ju tagit initiativ till en skollokalsutredning.
LÄS MER:Här är barnen som drabbas av det havererade skolvalet i Göteborg
Brist på skolor i Majorna
Nils Kaiser, chef på grundskoleförvaltningens myndighetsavdelning, säger att de inte har kunnat förutse att det saknas så många platser i Majorna.
– Ja vi borde ha sett det, men vi förutsåg inte hur stort söktrycket blev. Det finns bara två högstadieskolor i Majorna-Linné. Så fort vi uppdagat detta har vi försökt titta på olika lösningar, men inte sett att vi kunnat landa i en annan lösning, eftersom det är så många.
Har ni gjort en ordentlig analys av läget?
– Jo, det gjorde vi, men den var inte tillräckligt bra, säger han.
80 barn är ju många, hade ni sett det tidigare hade det väl kunnat finnas lösningar om de gjorts i tid, som paviljonger?
– Det tar 9-10 månader att få paviljonger på plats, då det är många förvaltningar och andra aktörer inblandade i en sådan process. Och om vi bara ordnar fler platser kan det bli trångt i exempelvis idrottssalar, specialsalar och andra lokaler. En skola är inte bara lokaler utan även lärare och andra professioner. Paviljonger är också en kortsiktig lösning, säger Nils Kaiser.
Chefen om kritiken från politiken
Han menar också att han har svårt att uttala sig om kritiken från politikerna om bristen på information.
– Vi har en kontinuerlig dialog med politikerna i nämnden, presidiet och med gruppledarna allt eftersom bilden klarnat om hur problematiken sett ut. Känner de sig inte informerade så behöver vi ha dialog med dem om det.
De menar att de hade kunnat agera om de visste hur det såg ut, exempelvis när det gäller bristen på skolplatser i Majorna. Vad tänker du om det?
– Det behöver politikerna och förvaltningen prata om. Bristen på skolplatser i vissa områden är något vi i Göteborg har med oss från tidigare år.
Hur ser du på risken att förtroendet för förvaltningen blir bristande, i och med detta?
– Frågan om hur vi hanterat frågan med skolplaceringar innebär givetvis att grundskoleförvaltningen tappar förtroende. Så är det, det är bara att konstatera.
Nu är en internrevision tillsatt för att se över vad som gått snett vid skolvalet och vilka åtgärder som krävs för att den kaotiska situationen inte ska upprepas. Den görs av tjänstepersoner som inte varit involverade i skolvalet, tillsammans med resurser från andra delar av staden.
LÄS MER:Tre nyanlända får förtur - pekas ut som orsak till skolvalskaoset
