Repetitioner inför premiären av ”Candide” på Kungliga Operan i Stockholm.
Repetitioner inför premiären av ”Candide” på Kungliga Operan i Stockholm. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Operautbildningen i Göteborg leder inte till jobb

I Stockholm och Göteborg finns Sveriges två enda operautbildningar på högskolenivå. Men bara 2,9 procent procent av rollerna på landets scener sjungs av Göteborgsutbildade sångare. Madeleine Jostedt Ulrici räknar och undrar varför.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

I juni 2009 åkte vi från operautbildningen på Högskolan för Scen och Musik (HSM) i Göteborg till Operahögskolan i Stockholm för en internationell symposievecka. Jag var förstaårselev och full av gränslös förväntan inför att möta delar av världens operaelit öga mot öga. Men när sångarna från de två olika skolorna visade upp sig blev nivåskillnaden brutal. I chock över de skrala avtryck som våra mer seniora studenter hade lämnat skämdes jag in i döden över att det där var min skola, och inte den i Stockholm. Jag insåg kanske redan då att den utbildning jag faktiskt omsorgsfullt hade valt inte skulle leda till någon större operakarriär. Mitt självförtroende var knäckt i flera år.

ANNONS

I chock över de skrala avtryck som våra mer seniora studenter hade lämnat skämdes jag in i döden över att det där var min skola.

Tittar vi på Sveriges fem största operahus – Kungliga Operan, Göteborgsoperan, Malmö opera, Norrlandsoperan och Folkoperan – är realiteten fortfarande, 11 år senare, slående. När jag sätter mig och räknar visar det sig att av 484 solistroller besatta med helt eller delvis svenskutbildade operasångare under säsongerna 2018-2019 och 2019-2020, sjöngs totalt 3,5 procent – 17 roller – av personer utbildade vid Högskolan för Scen och Musik. Av dessa 17 var bara sju att räkna som större eller huvudroll. Flera sjöngs av personer som redan har anställning i något av husens kör. Lägger man de utrikesutbildade sångarna som castades i Sverige till den siffran, 102 roller, är det göteborgska avtrycket nere på 2,9 procent av totalt 586 operaroller under perioden.

När jag ringer upp Monica Danielsson, programansvarig för kandidat- och masterutbildningen i opera på Högskolan för Scen och Musik, vill hon inte kommentera siffrorna men citerar som sin ambition att utbildningen i Göteborg ska betraktas som ”minst lika bra som den i Stockholm”. I podcasten ”Konstnärligt talat” från 2017 slår hon fast att det ”borde finnas ett större intresse för att plocka upp de sångare som vi utexaminerar härifrån och i Stockholm, så att de kan få en chans tidigt och stanna kvar i Sverige. Alla svenska sångare försvinner ner till Tyskland, där det finns mer jobb.”

ANNONS

Nja, Monica Danielsson. Stockholm behöver du inte oroa dig för. Operahögskolans alumner står nämligen för 96,5 procent av alla Sverigeutbildade rollbesättningar i landet och för 80 procent av alla castingar totalt.

De Göteborgsutbildade av dessa räknas på en hand.

Att många svenska operasångare jobbar utomlands stämmer däremot bra. Men de Göteborgsutbildade av dessa räknas på en hand. Så HSM-alumner försvinner inte till Tyskland nej, förutom en, som sitter i en kör i en småstad någonstans. En begåvad silvertimbrad sopran jag minns från klassen under mig är i stället advokatsekreterare i Göteborg numera. En fantastisk Wagnermezzo fördriver tiden som assistent hos en fastighetsmäklare i Flen. En helt superb basbaryton jobbar som trädgårdsmästare i Småland, vad jag har förstått. Och en är kulturskribent.

Så vad beror den här skeva uppdragsfördelningen på? En högt uppsatt person inom operans utbildningsväsen i landet är säker på sin sak: ”Det handlar inte alls om att de i Göteborg är sämre. Det handlar om att Stockholm har pengarna, kontakterna, öppningarna. De har en open line till operan och till världen, liksom.” En namnkunnig regissör menar att det är mer komplicerat än så: ”Generellt är nivån lägre i Göteborg. Sen finns det en och annan fantastisk röst, men den lyckas de ofta förstöra.”

En plats på operautbildningen är bland landets dyraste (Universitetskanslerämbetets årsrapport 2019), och kostar skattebetalarna 320 610 kronor per student och år.

ANNONS

Om en kostsam utbildning inte leder någonvart bör det anses rätt och rimligt att raka frågor ställs. Tre till fem år av människoliv, hårt arbete, förhoppningar, för att inte tala om ekonomiska uppoffringar är ett dyrt pris att betala för ingenting.

Operan och operautbildningar bör finnas – definitivt. Och ja, många elevmaterial i HSM:s historia har varit av oomtvistlig konstnärlig kvalitet.

Men bara 2,9 procent får chansen att visa det. 17 gånger av 586.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS