I ”Vaken dröm” av debuterande Madeleine Schantz låter Maren sin älskare föra ner könsorganet så långt ner i hennes hals att hon kräks. I ”Våld och nära samtal” av Wera von Essen försöker berättarjaget ihärdigt nå sitt nirvana i ”subspace”och i ”Normala människor”, SVT-serien som bygger på irländska Sally Rooneys roman med samma titel, vill huvudpersonen Marianne bli slagen och piskad under sexakten. Smärtsamma och förnedrande sexskildringar har duggat tätt i årets kulturutbud, men framställningarna skiljer sig åt på ett essentiellt vis. En av dem tecknar en masochistisk läggning, alltså en person som upplever sexuell njutning av misshandeln, medan de andra två i stället skildrar avancerade självskadebeteenden.
LÄS MER:Recension: "Normala människor" – Sally Rooney
Så sent som 2009 togs BDSM bort som psykiatrisk diagnos i Sverige. Det har bidragit till en större acceptans och öppenhet kring sadism, masochism och fetischer. Men det råder fortfarande en osäkerhet hos folk i allmänhet kring vad dessa sexuella praktiker i själva verket innebär. Inom psykologin pratar man om funktionen av något. Ett beteende i sig är inte ett problem, det är först när man ser på konsekvenserna av beteendet som det går att avgöra vilken dess funktion är och om det är konstruktivt eller destruktivt. På samma sätt måste man se närmare på den fysiska och psykiska misshandeln i samband med sexscenerna för att faktiskt kunna avgöra vad det är som skildras.
Efteråt drabbas Maren av panik och äckelkänslor och uppvisar tydliga symtom på traumatisering.
Om vi ser på Maren i ”Vaken dröm” så ber hon en av sina älskare att piska hennes underliv med ett läderbälte och blir sen ”våldtagen med samtycke”. Efteråt drabbas Maren av panik och äckelkänslor och uppvisar tydliga symtom på traumatisering, vilket visar att den sexuella utövningen i Marens fall fyller en destruktiv funktion. Marianne i ”Normala människor” vill att hennes älskare och pojkvänner ska slå henne full med blåmärken. Efteråt är hon nedstämd och sorgsen. Det som lyser i hennes ögon efter sexet hos fotografen Lukas under utbytesåret i Sverige är knappast tillfredsställelse, utan depression. För henne ger den undergivna hållningen och mottagadet av fysisk smärta näring åt självföraktet och bekräftelse på hennes känsla av att vara oälskad.
LÄS MER:Därför sticker mammorna i de svenska romanerna
I ”Våld och nära relationer” förhåller det sig däremot på ett annat vis. Där beskriver berättarjaget hur ”loverns” piskningar och rapp för in henne i ett euforiskt tillstånd: ”upplösningen, det var ofattbart, en sådan eufori, som om jag kunde göra detta för alltid”. I boken framkommer också att berättarjaget har en historia bakom sig av suicidförsök och att skära sig i armarna, vilket hon slutar med under de perioder hon i stället kan leva ut inom BDSM. Med andra ord är detta berättarjags sexuella praktik av en mer positiv natur.
Det är viktigt att det som skildras i ”Vaken dröm” och ”Normala människor” inte blandas ihop med BDSM, utan kallas för vad det i själva verket är; sexuellt självskadebeteende. Om inte riskerar dåligt mående i samband med sex att normaliseras och BDSM får dessutom fortsätta dras med fördomar om att vara något sorgligt och skadligt.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
