Tidspress, patientsekretess, sammanställning saknas, affärssekretess, meddelarfriheten upphävd, sekretess för riskanalys, säkerhetsskäl vid fredstida händelser…
Sveriges kommuner har visat en god kunskap när det gäller vilka invändningar som finns för att lämna ut uppgifter om äldrevården och pandemin.
Medier runt om i Sverige har nekats att få veta vilka äldreboenden som drabbats covid-19. Inte heller det totala antalet smittade på äldreboenden och inom hemtjänsten har lämnats ut. Kommuner har ibland hänvisat till fel bestämmelser och ibland feltolkat rätt bestämmelser och som i Sörmland gemensamt kommit överens om att förhala medias begäran. I enstaka fall har det gått så långt att kommuner vägrat att rapportera in antalet smittade till Socialstyrelsen eftersom de befarar att medierna ska få del av uppgifterna.
Inte leder till men
Grundinställningen har som i Göteborg kännetecknats av att ”patientsekretessen kräver att vi begränsar vår kommunikation till ett minimum”. När utgångspunkten borde vara att smittbekämpningen kräver att ”vi är öppna med alla uppgifter som inte skadar en enskild”.
Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (25:1 och 26:1) gäller sekretess inom hälso-, sjuk- och socialvården om ”en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden”. Trots sekretessen kan sådana uppgifter lämnas ut om det står klart att ett utlämnande inte leder till men för den enskilde eller närstående. Covid-19-smitta berör den enskildes hälsotillstånd. Men det kan sättas ifråga om den enskilde kan anses lida men om uppgiften om enbart smittan blir känd eftersom sannolikt minst hälften av befolkningen kommer att drabbas. Covid-19 är ingen sjukdom som kan förknippas med någon form av syndfullt eller osunt leverne och uppfattas som skamfyllt.
De uppgifter som Göteborgs-Posten, SVT-Sörmland, Eskilstuna-Kuriren med flera redaktioner begärt att få del av har inte gällt individer utan avsett generella uppgifter. Bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) är därmed inte tillämpliga och det finns inte någon rimlighet i att anta att ett utlämnande av totala antalet smittade äldre eller vilka äldreboenden som drabbats skulle kunna leda till att enskilda kan identifieras.
Syftet att angripa myndigheter
Ett annat argument som kommunerna använt är att det gäller sekretess för de begärda uppgifterna enligt bestämmelserna om risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Den lag som avses (1994:1720) reglerade kommunernas roll och ansvar inom civilförsvaret i händelse av krig eller krigsfara. Den har sedan vidgats till att gälla ”extraordinära” händelser i fredstid, det vill säga när det ”uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller att det hotar grundläggande värden”.
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (18:1) gäller sekretess för planering och förberedelser samt hanteringen av sådana händelser om ”det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas”. Syftet är att hemlighålla uppgifter som kan användas för att angripa myndigheter, enskilda eller samhället i stort när det gäller att bekämpa en allvarlig händelse. För uppgifterna gäller den lägre graden av sekretess (rakt skaderekvisit) vilket innebär att uppgifterna kan lämna ut trots sekretess om det inte kan antas motverka förebyggandet av eller hanteringen av kriser.
Att spridningen av covid-19 inom äldrevården skulle klassas som en extraordinär händelsen enligt lagstiftarens intentioner är långsökt. Bestämmelsen är helt enkelt inte tillämplig när det gäller begäran att få del av uppgifter om antalet smittade och vilka äldreboende som drabbats.
Det är för det första endast troligt om kommunen inte uppfyllt sitt åtaganden att ge Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ett korrekt underlag för utformande av föreskrifter och fördelning av skyddsutrustning.
”Vi har ingen sammanställning av de begärda uppgifterna”. Det är en invändning som medier stött på. Det är för det första endast troligt om kommunen inte uppfyllt sitt åtaganden att ge Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ett korrekt underlag för utformande av föreskrifter och fördelning av skyddsutrustning. För det andra gäller enligt svensk grundlag att en myndighet är skyldig att göra sådana sammanställningar om det kan ske med rutinbetonade åtgärder. Någon uppskattning av arbetsinsatsen för att göra en sådan sammanställning har vad jag känner till överhuvudtaget inte redovisats.
Att inte lämna ut existerande uppgifter som till exempel skulle ingå i en sammanställning med hänvisning till tidspress eller underbemanning är inte godtagbart. Lagen kräver skyndsam handläggning och rättsvårdande myndigheter som JO har angett att befintliga uppgifter som inte kräver en sekretessprövning ska lämnas ut inom tre arbetsdagar. Coronaviruset skapar inget undantag från regeln.
Meddelarfrihet en säkerhetsventil
Med hjälp av anonymitetsskyddet för meddelare har Göteborgs-Posten med flera medier gjort egna sammanställningar över vilka äldreboenden som drabbats. Meddelarfriheten är en säkerhetsventil när offentlighetsprincipen inte tillämpas som tänkt eller för rätten att, med vissa specifika undantag, lämna uppgifter även om de omfattas av sekretess.
Meddelarfriheten är central för att säkerställa insynsintresset. Gång efter annan åsidosätts denna rättighet i olika sammanhang. Örebro kommun utsträckte tystnadsplikten för anställda generellt för allt som gällde arbetet mot smittspridningen med hänvisning till lagen om extraordinär händelser. Kommunen tvingades senare korrigera sin information.
Rätten till insyn grundlagsfästes av riksdagen i december 1766. Det gjordes för att minimera misshushållning, korruption och rättsröta. Offentlighetsprincipen har i upplysta tider beskrivits som en möjlighet för myndigheterna att skaffa sig legitimitet och erhålla medborgarnas förtroende. Även det stålbad som väntar en myndighet och dess ledning när missförhållanden blottläggs bör ses som en hälsokur. Det må smärta för stunden men gagnar verksamheten på sikt.
Skapar grogrund för konspirationer
Covid-19 har på vissa hålla angripit detta konstitutionella immunförsvar. De kommuner som försvårar mediernas granskning gör sig själva och smittbekämpningen en björntjänst.
Utan en långtgående öppenhet är risken uppenbar att information och granskning ersätts av ryktesspridning och skapar grogrund för konspirationstänkande. En inte alltför långsökt teori som kan att få fotfäste är att kommunerna försöker undvika att det blir uppenbart hur illa organiserad vården av våra äldre är. Dåligt utbildade och uselt utrustade timanställda som inte har råd att sjukskriva får gå från äldreboende till äldreboende samtidigt som barn inte fått besöka sina friska, sjuka eller döende föräldrar.
Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert