Replik
17/2 Ekologisk odling är sämre för klimatet
Normann passar samtidigt på att sprida myter som saknar förankring i forskningen, till exempel när han skriver att ekolantbruket skulle vara ett hot mot matförsörjning och klimatet. Inget kunde vara mer fel. Han grundar sina argument på forskaren Wirsenius teoretiska resonemang, som saknar koppling till hur verkligheten faktiskt ser ut. Från en väldigt avgränsad studie drog Wirsenius slutsatsen att ekoodling har lägre skördar och måste ta mer mark i anspråk och därför skövla skog. Wirsenius tog inte hänsyn till varken frågan om vad som odlas och till vilken typ av mat, utveckling av nya grödor, kostförändringar eller några andra miljöaspekter. Media fick också rätta sina första rapporter utifrån Wirsenius slutsatser eftersom de var alltför långtgående och därmed fel. De hade helt enkelt inte täckning i den studie som Wirsenius deltagit i.
Ekologisk odling likvärdig
Skördarna i ekologisk odling är idag mellan 8–25 procent lägre än i oekologisk odling, med stora variationer beroende på gröda och var du odlar. Jämförande forskning som gjorts under längre tid visar också att skördarna vid en omställning till ekologisk produktion minskar de första åren, för att sedan öka till att med tiden bli likvärdiga eller till och med överstiga skördarna i o-ekologisk odling. Enligt FN-organet UNCTAD anses just ekologiska jordbruksmetoder vara ett billigt sätt att öka skördarna i länder där svälten är som störst.
Skulle vi slänga mindre mat och få en sundare kosthållning finns inga problem att försörja en växande befolkning med ekologiskt lantbruk, tvärtom.
Samtidigt är matsvinnet i hela kedjan cirka 25 procent. Vi slänger alltså en fjärdedel av maten. Fördelningen är också sådan att vi har problem med övervikt i den rika delen av världen. Skulle vi slänga mindre mat och få en sundare kosthållning finns inga problem att försörja en växande befolkning med ekologiskt lantbruk, tvärtom. Dessutom utan att behöva odla en hektar mer än idag. Då faller hela Wirsenius och därmed Normanns argumentation.
Vill inte stressa klimatet
Ekobönder lyckas alltså producera mat med en bråkdel av insatsmedel som används i konventionell odling. Insatsmedel som till exempel konstgödsel eller naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtna i ekologisk odling. Vi ekobönder vill inte stressa matjorden eller klimatet genom att använda konstgödsel som bidrar till ökade utsläpp av klimatskadliga gaser (lustgas). Vi vill inte heller använda konventionella preparat på de grödor som sedan ska bli mat till människor eller djur. Dessa bekämpningsmedel riskerar dels att förorena matjorden och grundvattnet och de förgiftar maskar, insekter och fåglar. Ja, allt det liv som ryms i begreppet ”biologiska mångfald”, som i ett globalt perspektiv är hotat, mycket på grund av ett alltför intensifierat jordbruk.
Innovativa sätt att odla
Istället för kemikalier har ekobönder under de senaste 35 åren framför allt utvecklat kunskaper om modern vallodling och hållbara växtföljder, teknik och redskap för att hantera ogräs utan kemikalier, smarta system för betesdrift och utevistelse för alla djur – listan på ekoböndernas innovativa arbetssätt kan göras lång. Det här är kunskaper som kommit hela det svenska lantbruket till del och bidrar till att det är ett av de hållbaraste i världen.
Hot mot kemiföretagen
Så, ekojordbruket är varken ett hot mot matförsörjning eller klimatet. Däremot är ekobönder och alla som handlar ekologisk mat antagligen ett hot mot lönsamheten hos de internationella kemiföretag som äger Svenskt Växtskydd: Adama Northern Europe B.V., BASF AB, Bayer CropScience, Corteva Agriscience, FMC, Nordisk Alkali AB, Nufarm Deutschland GmbH, Syngenta Nordics A/S. Enligt Svenskt Växtskydds egen hemsida har de här åtta företagen en omsättning på cirka 700 miljoner kronor i ledet leverantör – återförsäljare. Anders Normann har med andra ord starka ekonomiska intressen bakom sig.
Som jämförelse kan sägas att föreningen Ekologiska Lantbrukarna omsätter cirka 6 miljoner årligen och vårt enda ekonomiska intresse är svenska ekobönders möjlighet att utveckla hållbara produktionsmetoder och lönsamt företagande inom svenskt lantbruk.
Ekolantbruket skapar arbetstillfällen
På en ekogård stannar dessutom majoriteten av intäkterna kvar hos bonden och skapar arbetstillfällen på gårdsnivå, medan en oroväckande stor del av intäkterna för en konventionell lantbrukare går till insatsmedel, till exempel köp av bekämpningsmedel från någon av Svenskt Växtskydds åtta medlemmar.
Ekologisk mat handlar om hälsan hos vårt dricksvatten, matjorden och vår gemensamma miljö, men också om vilket lantbruk vi vill ha. Ekologiska Lantbrukarna arbetar aktivt för att makten om vår mat ska stanna hos bönderna och inte hamna i händerna på några få internationella bolag som varken sätter klimatet eller miljön främst.
Anders Lunneryd, ekobonde och ordförande i Ekologiska Lantbrukarna
Fria ord: Vårt djurskydd är sämre än vi tror