Göteborg växer och med det dyker allt fler namn upp på nya kvarter och stråk. I dag är det kulturnämnden som slutgiltigt beslutar om nya namn på gator och torg, men förslagen tas fram av Göteborgs namnberedning och det har de gjort i hundra år.
I samband med jubileet har beredningen nu tagit fram en skrift om vad namnen säger om stadens historia och arbetet som ligger bakom varje namn.
– Jag vågar påstå att det har varit ett hedersuppdrag. Åtminstone förr i tiden. Därför är det roligt att lyfta fram några som har arbetat med detta, säger Lars O Carlsson (M), som är ordförande i namnberedningen och återkommande skribent för Göteborgiana.
ANNONS
LÄS MER:Så bestäms Göteborgs gatunamn
LÄS MER:Gata i Tynnered får inte heta "Granatgatan"
Kungsportsplatsen/Kungsportsavenyn
– Det finns en väldigt tydlig koppling till historien, förklarar Lars O Carlsson.
– Gamla Göteborg var en befäst stad. Man kunde inte passera stadens gränser hur som helst. Du har spår kvar av detta i dag, exempelvis i form av vallgraven. Och det var precis som i gamla Visby. Mur, höga torn och några passager. I Göteborg fanns tre passager – Kungsporten som var den stora porten. Drottningporten som låg vid slusskanten, vid Göta källare och den tredje var Karlsporten som låg nere vid Esperantoplatsen. Dessutom fanns Stora och Lilla Bommen för båtar och flytetyg.
– Så Kungsportsplatsen döptes till minne av Kungsporten. Det är också därför krogen heter Gamle port. Sen byggdes den stora gatan mot söder. Där funderades det på Gustav Adolfsgatan men efter mycket debatt blev det Kungsportsavenyn.
Bild: Robin Aron
– Gamla Göteborg var en befäst stad. Man kunde inte passera stadens gränser hur som helst. Du har spår kvar av detta i dag, exempelvis i form av vallgraven. Och det var precis som i gamla Visby. Mur, höga torn och några passager. I Göteborg fanns tre passager – Kungsporten som var den stora porten. Drottningporten som låg vid slusskanten, vid Göta källare och den tredje var Karlsporten som låg nere vid Esperantoplatsen. Dessutom fanns Stora och Lilla Bommen för båtar och flytetyg.
– Så Kungsportsplatsen döptes till minne av Kungsporten. Det är också därför krogen heter Gamle port. Sen byggdes den stora gatan mot söder. Där funderades det på Gustav Adolfsgatan men efter mycket debatt blev det Kungsportsavenyn.
Bild: Robin Aron
Järntorget
– Det var helt enkelt så att man hade en järnvåg här. Det var här man granskade och vägde järnet. Från början fanns faktiskt järnvågen vid Brunnsparken men den flyttade sedan till Järntorget, förklarar Lars O Carlsson.
I Greta Baums "Göteborgs gatunamn 121 t o m 2000" går det även att läsa att namnet etablerades efter att platsen kallats flera olika namn. Bland annat Masthuggstullen efter ett tullhus som låg i området. När det revs kallades det i vardagligt tal för Bierhalle eller Bierhalleplatsen då en friluftsservering uppfördes på 1840-talet där göteborgarna för första gången ska ha serverats öl av den tyska typ som Johan Albrecht Pripp börjat brygga.
Bild: Jonas Lindstedt
I Greta Baums "Göteborgs gatunamn 121 t o m 2000" går det även att läsa att namnet etablerades efter att platsen kallats flera olika namn. Bland annat Masthuggstullen efter ett tullhus som låg i området. När det revs kallades det i vardagligt tal för Bierhalle eller Bierhalleplatsen då en friluftsservering uppfördes på 1840-talet där göteborgarna för första gången ska ha serverats öl av den tyska typ som Johan Albrecht Pripp börjat brygga.
Bild: Jonas Lindstedt
Hisingen
– De här gamla ortsnamnen har en betydligt längre historia än namnberedningen, konstaterar Carlsson och hänvisar till "Svenskt ortnamnslexikon" från Uppsala universitet som menar att namnet återfinns redan på 1200-talet. Språkforskarna i Uppsala skriver att "his" har en grundbetydelse som är ungefär skilja. Hisingen kan alltså ha fått ett namn som förklarar öns förhållande till fastlandet – "den avskurna" eller "det skilda".
Bild: Robin Aron
Bild: Robin Aron
Brunnsparken
– Det finns faktiskt en dricka ur brunn-historia bakom namnet. Det är ett rätt logiskt namn. På 1830-, 40- och 50-talet fanns här en parkanläggning och en flitigt besökt hälsobrunn. Där kunde man dricka vatten som man skulle må bra av. Det är ganska vanligt. Du har rent av orter som bildats runt hälsokällor, säger Lars O Carlsson.
Enligt "Göteborgs gatunamn" ska det ha varit apotekaren Hans Jacob Cavallin som 1834 uppfört ett tegelhus där det också ska ha funnits ett varmbadhus. Greta Baum skriver bland annat om att Esaias Tegnér var en av de som besökte Brunnsparken: "till besökarna hörde Tegnér, som drack brunn här 1837".
Bild: Stefan Berg
Enligt "Göteborgs gatunamn" ska det ha varit apotekaren Hans Jacob Cavallin som 1834 uppfört ett tegelhus där det också ska ha funnits ett varmbadhus. Greta Baum skriver bland annat om att Esaias Tegnér var en av de som besökte Brunnsparken: "till besökarna hörde Tegnér, som drack brunn här 1837".
Bild: Stefan Berg
Frihamnen
– Namnet Frihamnen är egentligen inte en namnberedningsfråga, utan en frihamn är en plats där godset ligger otullat och vilar innan man handlar med det. Det var grosshandlaren Johan August Hertz som i många år drev frågan om en frihamn.
– Men det är kul att uppmärksamma just Frihamnen för den har också snart 100-årsjubileum. År 2022 firas det. Den är också föremål för nya namn. Nu när man exploaterar måste det fram många nya gatunamn och även om man slagit av på tempot arbetar vi för fullt med de nya namnen, säger Carlsson.
Bild: Robin Aron
– Men det är kul att uppmärksamma just Frihamnen för den har också snart 100-årsjubileum. År 2022 firas det. Den är också föremål för nya namn. Nu när man exploaterar måste det fram många nya gatunamn och även om man slagit av på tempot arbetar vi för fullt med de nya namnen, säger Carlsson.
Bild: Robin Aron
Majorna
– Det tror jag är ett gammalt hemman, alltså en gård. Det är skillnad på de gamla stadsdelsnamnen och de gatunamn som tagits fram av namnberedningen. Men det är anledningen till att du inte har Majgatan i Kortedala. Där har du annars nästan alla månadsgator; januari, februari och så vidare. Men du har inte Majgatan för den ligger i Majorna, säger Lars O Carlsson.
Enligt "Göteborgs gatunamn" går meningarna isär om namnet Majorna. En äldre uppfattning ska vara att det rör sig om "Mariorna", vilket då skulle vara Mariebergs kyrka och Mariakyrkan som brann ner 1820.
Greta Baum skriver dock att det "i själva verket utan tvivel är en svensk pluralis av det finska och estniska ordet maja = Koja, litet hus, logi, härbärge, här snarast lånat från Östersjöproviserna".
Bild: Lisa Thanner
Enligt "Göteborgs gatunamn" går meningarna isär om namnet Majorna. En äldre uppfattning ska vara att det rör sig om "Mariorna", vilket då skulle vara Mariebergs kyrka och Mariakyrkan som brann ner 1820.
Greta Baum skriver dock att det "i själva verket utan tvivel är en svensk pluralis av det finska och estniska ordet maja = Koja, litet hus, logi, härbärge, här snarast lånat från Östersjöproviserna".
Bild: Lisa Thanner
Stampen
– Stampen är mer en verksamhet. Ett stampverk, alltså där man pressar ur någonting, förklarar Lars O Carlsson.
I "Göteborgs gatunamn" står det att läsa att namnet fastställdes 1883, men att det hämtades från ett klädesstamp som David Amija och Hans Coopman anlade redan 1704.
Bild: Måns Langhjelm
I "Göteborgs gatunamn" står det att läsa att namnet fastställdes 1883, men att det hämtades från ett klädesstamp som David Amija och Hans Coopman anlade redan 1704.
Bild: Måns Langhjelm
Långgatorna
– Varför det bara finns fyra långgator? Nej, det är nog inte för att de andra är för korta. Det är så att vi förr också hade tvärgator. I dag heter de Värmlandsgatan och Nordhemsgatan och liknande, men förr var det tvärgator och långgator. Sen försvann tvärgatorna och bara långgatorna blev kvar.
– Det här är när du gör en tidig detaljplan så ritar du ut gator. Det handlar alltså om preliminära gatunamn. Det är samma med Stora och Lilla Nygatan, eller Haga Nygata. Sen tycker man att namnen har satt sig och då får de vara kvar. Så var det med långgatorna, säger Lars O Carlsson.
Bild: Anna Tärnhuvud
– Det här är när du gör en tidig detaljplan så ritar du ut gator. Det handlar alltså om preliminära gatunamn. Det är samma med Stora och Lilla Nygatan, eller Haga Nygata. Sen tycker man att namnen har satt sig och då får de vara kvar. Så var det med långgatorna, säger Lars O Carlsson.
Bild: Anna Tärnhuvud
Slottsskogen/Kungsladugård
– Alla namn är på sätt och viss länkade. Det finns nästan alltid en koppling. Om du känner till Älvsborgs fästning vet du kanske att den övertogs av danskarna och fick köpas tillbaka två gånger. Det är det som kallas Älvsborgs lösen. Om du vet det förstår du säkert också varför det heter Nya Älvsborg. Och du förstår också varför det heter Kungsladugård och Slottsskogen som alltså låg i anslutning och tillhörde slottet, säger Carlsson.
Bild: Anna Tärnhuvud
Bild: Anna Tärnhuvud
