Mänskliga kvarlevor har i vissa fall förvarats i burkar, motsvarande den här, på Göteborgs naturhistoriska museum. Arkivbild.
Mänskliga kvarlevor har i vissa fall förvarats i burkar, motsvarande den här, på Göteborgs naturhistoriska museum. Arkivbild. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Utländsk kritik mot svensk museigallring

Utländska forskare protesterar mot utgallringen av mänskliga kvarlevor på Göteborgs naturhistoriska museum, rapporterar Sveriges Radio. Oersättliga värden går förlorade, anser kritikerna.

ANNONS

Ett hundratal objekt på Naturhistoriska museet och Vänersborgs museum ska antingen begravas eller skickas tillbaka till sina ursprungsländer.

Det handlar om mänskliga kvarlevor insamlade under 1800- och 1900-talen: Hela skelett, kranier, ben, organ, foster.

Beslutet om en utgallring är fattat av det politiskt styrda Västarvet tillsammans med Västra Götalandsregionens kulturarvsförvaltning. Ledningen har bestämt att alla föremål utom fyra i de flesta fall ska kremeras eller jordfästas. Några ska överföras till andra museer.

Ändrar sig inte

Programmet Godmorgon Världen i Sveriges Radio har tagit del av mejl till Västarvet från forskare i Europa, USA, Australien och Nya Zeeland som protesterar mot att samlingen förstörs.

ANNONS

– Det tyder på okunnighet och jag undrar hur det här beslutet har kunnat tas. Det finns ingen grund för att påstå att de inte har något vetenskapligt värde för det har de definitivt, säger Jonny Geber, lektor vid University of Edinburgh, till Ekot.

Utgallringen möter även hård kritik från museipersonalen. 80 procent av dem anser att föremålen borde sparas av vetenskapliga skäl, enligt Godmorgon Världen.

Men Västarvet står fast vid beslutet. All dokumentation om föremålen kommer att sparas, påpekar Pernilla Schedin, områdeschef för publika verksamheter inom Västarvet:

– Det handlar inte om att ta bort en del av historien, den är närvarande och kommer att vara det framåt också.

Etiska problem

Hon säger att de etiska frågorna har varit i fokus.

– Här har vi ett material som har kommit in under åren och inte diskuterats i någon större utsträckning tidigare.

På grund av det oklara rättsläget har kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg tills vidare stoppat kremeringar och gravsättningar. Det gäller exempelvis fostren av ett siamesiskt tvillingpar som 1863 skänktes till Naturhistoriska museet. Fram till 2011 var burken med de konserverade tvillingarna en del av museets basutställning.

Bakgrundskunskapen om föremålen varierar och kritiker pekar på etiska problem med kremering om man inte känner till individernas religiösa ursprung.

ANNONS
ANNONS