De svenska hushållen är försiktiga och shoppar mindre, visar tillväxtsiffror. Arkivbild.
De svenska hushållen är försiktiga och shoppar mindre, visar tillväxtsiffror. Arkivbild. Bild: Isabell Höjman/TT

Mindre köpsugna svenskar bromsar tillväxt

Svenskarna shoppar mindre, något som pressar den svenska ekonomin, visar nya tillväxtsiffror. Samtidigt står handeln inför stora utmaningar, om den tvingas genomgå digitalisering mitt under en lågkonjunktur.

ANNONS

Den svenska tillväxten blev något lägre än väntat under årets tredje kvartal, visar SCB:s senaste siffror för Sveriges BNP. Det är i första hand konsumtionen som viker, medan exporten överraskar på uppsidan.

– Vi har haft en period där exporten drar mer än vad man trott och hushållen varit försiktiga. Nu hade vi tänkt oss att det skulle bli det omvända, säger Annika Winsth.

Att exporten av tjänster gick bättre än väntat är sannolikt en engångsföreteelse, menar hon.

– Det kan man inte dra för stora växlar på. Det finns en risk att exporten studsar tillbaka.

Hushållen försiktiga

Hushållen har haft en svag utveckling och i stort sett legat flackt sedan bostadsmarknaden gungade till under hösten 2017. Nu är hushållens konsumtion på väg tillbaka, men mindre än väntat, fortsätter hon.

ANNONS

– I den ena vågskålen har vi en sämre arbetsmarknad och konjunktur, i den andra en förmögenhetsökning där bostadspriserna börjar öka och aktiemarknaden går väldigt bra. Dessa faktorer vägs mot varandra.

Hushållen är försiktiga, och har ändrat sitt konsumtionsbeteende över tid. En utveckling som sannolikt kommer fortsätta, enligt Annika Winsth.

– Det är tydligt att detaljhandeln och även e-handeln står inför väldigt stora utmaningar. Det handlar både om en vikande konjunktur och om strukturförändringar i handeln.

Bilden bekräftas av Handelns utredningsinstitut (HUI).

– Det har varit tydligt länge att vi går mot en svagare konjunktur. De tillväxtprognoser vi har för handeln har skruvats ner, säger Jonas Arnberg, vd på HUI.

Utmaningar väntar

Tillväxten i handeln bedöms fortfarande ligga på en stabil nivå, men är något svagare än tidigare, enligt Arnberg.

– För handeln är den uppenbara utmaningen att man aldrig har kombinerat digitalisering och lågkonjunktur. Den fina konjunkturen vi haft fram till nu har kompenserat för den snabba förändring i konsumtionsvanor som vi ser till följd av digitalisering.

Företag som haft problem under år av högkonjunktur kommer att få det ännu tuffare när konjunkturen viker. Vissa affärsmodeller är mer utsatta än andra.

Exempelvis den traditionella kedjan som säljer lite av varje, eller i branscher som bokhandeln, elektronikhandeln eller modehandeln där näthandeln tar en allt större andel.

ANNONS

– Den tuffa utslagningen vi har i handeln i dag kommer att fortsätta, både vad gäller e-handel och fysiska butiker, säger Jonas Arnberg.

Höjning trots svagheter

Annika Winsth bedömer likt många andra ekonomer att Riksbanken höjer räntan i december, trots att tillväxten är svagare än deras prognos.

– Vår bedömning är att vi är i en avmattning, och det finns en risk att vi övergår i en lågkonjunktur. Det står fast med de här siffrorna.

– Däremot tror jag inte att siffrorna är så svaga att Riksbanken ändrar sig och inte höjer räntan i december, säger Annika Winsth.

Fanny Hällegårdh/TT

Joakim Goksör/TT

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växte med 0,3 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet före. Jämfört med motsvarande period 2018 ökade BNP med 1,6 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Hushållens konsumtion ökade med 0,4 procent jämfört med föregående kvartal. Den offentliga konsumtionen steg med 0,2 procent.

Exporten ökade med 1,4 procent och importen steg med 0,8 procent.

Tillväxten i årstakt ökade därmed rejält jämfört med andra kvartalet, men var samtidigt något mindre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med 1,8 procent enligt en sammanställning av prognoser gjord av nyhetsbyrån Reuters.

Statistiken är korrigerad för kalendereffekter och säsongsvariationer. Enligt SCB har revideringen av arbetskraftsundersökningen (AKU) tidigare i höst knappt påverkat BNP alls.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB).

ANNONS