Mordvågen som sköljer över det svenska poddlandskapet visar inga tecken på att mattas av. Samtidigt växer kritiken. Under hösten har SVT:s Kulturnyheterna gjort flera uppmärksammade granskningar av några av de största true crime-poddarna. Skaparna bakom "Mordpodden" åtalas efter att författaren Lars Ohlson polisanmält dem för plagiat på 80 punkter ur hans bok "Kakelugnsmordet". Också innehållet i podden "Svenska mordhistorier" bygger på omfattande plagiat.
LÄS MER:Victoria Greve: Det finns inget rättvisemärkt kokain
Kritiken kommer också från debattörer som säger att unga kvinnliga mordoffer exploateras i underhållningssyfte, och från anhöriga som känner sig utnyttjade. Flera av Sveriges största poddar står utan ansvarig utgivare. "Rättegångspodden", den största av true crime-poddarna, publicerar timslånga, dramatiskt musiksatta utdrag från rättegångar och förhör med anhöriga och gärningsmän utan att vare sig fråga eller förvarna de berörda innan.
Tillgången på själva råvaran och lockelsen att berätta en gruvlig historia styr vad som publiceras. Inte något oavvisligt allmänintresse.
Jonas Häger, som utöver att han sägs vara "Rättegångspoddens" ansvarige utgivare också är vd för den kontroversiella databasen Lexbase vars affärsidé är att sälja vidare domar och brottshistorik, svarar som om han fått i särskilt uppdrag att skjuta offentlighetsprincipen i sank. Han avfärdar helt sonika kritiken från de anhöriga och säger att den svenska modellen för pressetik är svår att ta på allvar och att det inte är något han ser skäl att beakta (Kulturnyheterna 15/11).
Tillgången på själva råvaran och lockelsen att berätta en gruvlig historia styr vad som publiceras. Inte något oavvisligt allmänintresse.
Samtidigt håller polisen på att utveckla sin egen variant på "Efterlyst" när de vill gå ut med signalement på misstänkta gärningsmän och inte vill ta omvägen via tidningarna ("Medierna" i P1 9/11).
Det självreglerande pressetiska systemet, där medierna granskar sig själva och varandra och verkar för att skydda enskilda mot oförskyllt lidande är satt i gungning när en helt ny bransch växer upp utanför det, med orutinerade – eller ointresserade – upphovsmakare på jakt efter innehåll. Förhoppningsvis leder kritiken och den debatt som nu pågår inom poddvärlden till någon sorts gemensam etisk kod för att förhindra de värsta övertrampen.
Om folk tappar förtroendet för att vi journalister och poddmakare kan handskas ansvarsfullt med det känsliga materialet riskerar stödet för offentlighetsprincipen försvagas och lagstiftarna träda in för att rensa upp.
Men också de traditionella medierna har anledning att vara självkritiska. Även vi dras till de dramatiska detaljerna i enskilda förundersökningar och domar, och skriver artiklar där de starka bilderna går före det oavvisliga allmänintresset.
Om folk tappar förtroendet för att vi journalister och poddmakare kan handskas ansvarsfullt med det känsliga materialet riskerar stödet för offentlighetsprincipen försvagas och lagstiftarna träda in för att rensa upp.
Det vore allvarligt om vi fick ett system där tillgången på allmänna handlingar begränsas eller om anhörigas tillstånd krävdes för publicering. För journalister och allmänhet är det avgörande att kunna ta del av känsliga uppgifter och publicera, också mot anhörigas vilja. Inte minst för att kunna granska de våldsamma gängmiljöerna som sätter delar av Sveriges storstäder i skräck. För seriös kriminaljournalistik är kanske viktigare än någonsin, liksom att det finns reportrar som gör hela jobbet.
LÄS MER:14 polischefer: Hårdare straff löser inte gängproblemen
Det är Kulturnyheternas granskning ett bra exempel på.
