"Profeten", skriven av den libanesisk-amerikanske författaren och filosofen Khalil Ghibran på 20-talet, är en lillfingertjock skrift med en flortunn ramberättelse, i vilken en lärd man föreläser för sina anhängare om livet. Att få ihop det hela till en fungerande spelfilm måste ha varit en utmaning.
Salma Hayek-Pinault, som utöver att skänka röst åt en av rollfigurerna har producerat filmen, har tagit sig an uppgiften med den äran. Tillsammans med filmens huvudregissör Roger Allers löser hon svårigheterna på ett ytterst kreativt sätt. Bokens grundstory har byggts ut, med den lilla flickan Almitras nyfunna vänskap med en poet (röstsatt av Liam Neeson) i husarrest som röd tråd. När poeten plötsligt friges för att skeppas hem till sitt hemland, möter han på väg mot båten en rad människor som ber om hans visdomsord.
De här moralfilosofiska predikningarna – i filmen tacksamt nedbakade till 8 jämfört med bokens 26 – vävs in i berättelsen med hjälp av enskilda filmsekvenser. Var och en av dessa har skapats av en ny kreatör och skiljer sig från resten av filmen i både form och uttryck. Några av predikningarna har även tonsatts av musiker som Damien Rice, Lisa Hannigan och Glen Hansard.
De formmässiga greppen skapar både nyfikenhet och variation i filmen. Men det måste ändå sägas: såhär på 00-talet framstår innehållet i "Profeten" som en aning högtravande. Det pompösa i formuleringar som att kärleken "knådar er tills ni blir smidiga", eller förmananden som "låt ert bord bli ett altare" går inte att komma runt hur vackert de än paketeras.
För en yngre publik blir helheten antagligen för abstrakt, även om de säkert får ut en del av filmens grundberättelse. Men "Profeten" riktar sig inte heller främst till sjuåringar, utan finner sin publik någon annanstans.
Fakta: Profeten
Originaltitel: The prophet
Genre: Animerat
Premiär: 22 april 2016
Regi: Roger Allers
Speltid: 1 timme 24 minuter
Censur: Från 7 år
Betyg: + + +
