Recension: "Watchmen" – HBO Nordic

De första avsnitten av "Watchmen" är komplexa och rent svårgenomträngliga. Men för den som härdar ut finns mycket tv-guld att hämta, skriver Johanna Hagström.

ANNONS

De första avsnitten av Damon Lindelofs nya tv-serie, fritt efter det kultförklarade seriealbumet "Watchmen" från 1986, är precis så komplexa och utmanande för tittaren som jag hade hoppats på – och befarat.

LÄS MER:Recension: Solsidan (säsong 6)

För det finns ju något problematiskt med att du som tittare måste slita för att få ordning på alla berättartrådar, planteringar och vådliga hopp i tid och rum. Det gäller även om du har läst Alan Moores och Dave Gibbons seriebok eller sett Zack Snyders långfilm från 2009.

Inte blir det mer lättillgängligt av att serien utspelar sig i en alternativ verklighet som är en lätt förvrängd version av vår egen och där det är närmast hopplöst att skilja på vem som är god och vem som är ond.

ANNONS

För det första ska Lindelof ha en eloge för att hans "Watchmen" är något helt annat än ännu en i raden av slappa remakes av gamla succéer på film och tv.

Risken finns förstås att folk helt enkelt ger upp och ser på något som inte har riktigt lika mycket tuggmotstånd, men för den som härdar ut så väntar fina belöningar. Det finns mycket tv-serieguld i "Watchmen" och efter den fjärde delen så var jag helt fast.

För det första ska Lindelof ha en eloge för att hans "Watchmen" är något helt annat än ännu en i raden av slappa remakes av gamla succéer på film och tv. Istället har han gjort en helt ny berättelse, som utspelar sig i en nutid som fortfarande präglas av de dramatiska händelserna i "Watchmen"-boken. Det är alltså en fortsättning – 33 år senare, i ett USA där Robert Redford är president och stjärnorna är samlade i en blå cirkel i mitten på den amerikanska flaggan.

Är det rimligt att bekämpa rasism med fascism?

Berättelsen tar avstamp i Tulsa, Oklahoma, där den lokala polisen tillåts bära ansiktsmasker. Detta efter ett attentat några år tidigare, då en maskerad Ku Klux Klan-liknande terrorgrupp mördat stora delar av stadens poliskår.

LÄS MER:Recension: Catherine the great – HBO Nordic

En polis som överlevde attacken är seriens hjältinna Angela Abar (en storspelande Regina King), som officiellt gått i pension, men istället maskerar sig i en sorts nunneklädsel, kallar sig Sister Night och ingår i en specialstyrka som går vid sidan av lagen i kampen mot rasisterna.

ANNONS

Här har vi en smärtpunkt för "Watchmen": Var går gränsen för när ändamålen inte längre helgar medlen? Eller ännu mer hårdraget: Är det rimligt att bekämpa rasism med fascism? När alla bär mask: poliser, skurkar och vigilanter (frilansande superhjältar, som redan i serieboken förbjöds och tvingades pensionera sig) blir misstron förhärskande i samhället.

Humorn lyfter "Watchmen" högt ovanför betydligt träigare serier, som "Lost" och Westworld".

Det illustreras fint i en liten replikväxling mellan den luttrade FBI-agenten och vigilant-jägaren Blake (Jean Smart) och Angela Abar (Regina King), inför begravningen av en mördad polischef.

– Vet du hur man ser skillnad på en maskerad polis och en vigilant?

– Nej.

– Inte jag heller.

LÄS MER:Recension: "Älska mig" – Viaplay

Det är också ett exempel på all den svartsynta humor som lyfter "Watchmen" ovanför betydligt träigare serier, som "Lost" och Westworld". Dessutom kan du njuta av det snygga bildarbetet och den läckra originalmusiken av Trent Reznor och Atticus Ross i väntan på att bli "Watchmen"-frälst.

Själv hoppas jag på att få tända en betygsfyr till när HBO Nordic släpper de sista avsnitten i säsongen. Mycket tyder på att den här resan bara blir bättre.

ANNONS