Esther Duflo. Arkivbild.
Esther Duflo. Arkivbild. Bild: Jose Vicente

Tre fattigdomsforskare får ekonomipriset

Forskning som stärkt fattigdomsbekämpningen får Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne. Den har redan gett konkreta resultat.
– Det är ett väldigt kort avstånd mellan forskningen och resultaten, och möjligheten att omedelbart göra förändring, säger Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet.

ANNONS

Årets pristagare, fransyskan Esther Duflo, indiern Abhijit Banerjee och amerikanen Michael Kremer, har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom.

Ska bygga på bevis

Det handlar lite förenklat om att dela upp den stora frågeställningen kring fattigdom i mindre och mer konkreta frågor, som exempelvis vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att förbättra skolresultat eller barns hälsa.

– Målet med vår forskning är att arbetet med fattigdomsbekämpning ska bygga på vetenskapliga bevis. Ofta blir människor i fattigdom reducerade till karikatyrer, och människorna som försöker hjälpa dem förstår inte de djupt bakomliggande faktorerna, säger Duflo via en telefonlänk på en presskonferens vid Kungliga Vetenskapsakademien.

ANNONS

– Låt oss angripa problemen ett och ett för att bättre förstå de verkliga problemen bakom dem, tillägger hon.

Ödmjuk pristagare

Duflo, den yngsta ekonomipristagaren sedan priset började delas ut 1969, säger att hon är ödmjuk inför att ha tilldelats priset.

– Jag trodde inte att man kunde få priset innan man var betydligt äldre än någon av oss är, säger hon.

Något som utmärker pristagarnas forskning är att den fått konkreta resultat i praktiken.

– Det de gör är att de använder en experimentell metod där människor får agera i sin vardag. På det sättet fås en bättre förståelse för vilken typ av policy som faktiskt har effekt och då får man bättre beslutsunderlag, säger Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Studierna har designats tillsammans med andra aktörer som har en djup förståelse för problemen och kontexten. Pristagarna har på så vis kunnat gå från ord till handling, menar han.

– Det innebär att det är ett väldigt kort avstånd mellan forskningen och resultaten, och möjligheten att implementera riktlinjer och omedelbart göra förändring.

Ligger rätt i tiden

"I mitten av 90-talet visade Michael Kremer hur kraftfullt detta tillvägagångssätt kan vara genom en rad fältexperiment som testade olika åtgärder för att förbättra skolresultaten i västra Kenya. Abhijit Banerjee och Esther Duflo, ofta tillsammans med Michael Kremer, fortsatte att arbeta på liknande sätt i andra länder och med andra frågor", skriver Kungliga Vetenskapsakademien.

ANNONS

På frågan om varför forskning kring fattigdomsbekämpning prisas just nu svarar Kungliga vetenskapsakademiens panel att tiden var rätt.

– Global fattigdom är alltid ett stort problem. Pristagarnas forskning har bidragit med viktiga forskningsresultat. Det började på 1990-talet och vid det här laget har man kunnat se vad forskningen har gett, säger Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, och ordförande i den kommitté som nominerade pristagarna.

Viktigaste forskningsbidraget

Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel har delats ut sedan den svenska centralbankens 300-årsjubileum 1969. Bland de 84 pristagarna hittills är endast två kvinnor.

Enligt professor Göran K Hansson, ständig sekreterare för Kungliga vetenskapsakademien, kan man se årets ekonomipris som en återspegling av att allt fler kvinnor numera gör akademisk karriär. Han betonar dock att priset inte kvoteras utifrån kön eller etnicitet utan delas ut till den eller de forskare som är mest förtjänta av det.

– Det är viktigt att komma ihåg att Duflo inte får priset för att hon är kvinna utan för att hon har gjort det viktigaste forskningsbidraget.

Joakim Goksör/TT

Helena Wande/TT

Fanny Hällegårdh/TT

Två av årets tre ekonomipristagare, Abhijit Banerjee och Ester Duflo, sällar sig till en lite skara på sex gifta par där båda har fått Nobelpris eller Ekonomipriset till Nobels minne.

1903 Paret Marie Curie och Pierre Curie får Nobelpris i fysik

1935 Frédéric Joliot och Irène Joliot-Curie får Nobelpris i kemi

1947 Carl Cori och Gerty Cori får Nobelpris i medicin

1974 och 1982 Gunnar Myrdal får ekonomipriset till Alfred Nobels minne och Alva Myrdal får Nobels fredspris

2014 Edvard Moser och May-Britt Moser får Nobelpris i medicin

2019 Abhijit Banerjee och Ester Duflo får ekonomipriset till Aflred Nobels minne

Källa: Nobelstiftelsen

Trion Abhijit Banerjee, Ester Duflo och Michael Kremer fick Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel 2019 för en ny typ av experimentell forskning som bidragit till en bättre fattigdomsbekämpning.

Deras sätt att angripa problemet har enligt prismotiveringen förvandlat utvecklingsekonomin till ett blomstrande forskningsfält genom att dela upp den stora frågan om bekämpning av global fattigdom i mindre och mer hanterbara och konkreta frågor som går att göra jämförande studier på.

Forskningstraditionen, som drogs igång av Michael Kremer i Kenya på 1990-talet, har bland annat gett fem miljoner indiska barn stödundervisning i skolan och fått flera länder att subventionera förebyggande hälsovård.

Källa: Kungliga vetenskapsakademien

Tre ekonomiprofessorer verksamma vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) respektive Harvard University i Cambridge, USA, får årets ekonomipris till minnet av Alfred Nobel. Förutom äran får de dela på prissumman på nio miljoner kronor.

Abhijit Banerjee, född 1961 (58 år) i Mumbai, Indien. Fil.dr 1988 vid Harvard University, Cambridge, USA. Ford Foundation International Professor of Economics vid MIT, Cambridge, USA.

Esther Duflo, född 1972 (46 år) i Paris, Frankrike. Fil.dr 1999 vid MIT, Cambridge, USA. Abdul Latif Jameel Professor of Poverty Alleviation and Development Economics vid MIT, Cambridge, USA.

Michael Kremer, född 1964 (54 år) i USA. Fil.dr 1992 vid Harvard University, Cambridge, USA. Gates Professor of Developing Societies vid Harvard University, Cambridge, USA.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien

Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel har delats ut sedan den svenska centralbankens 300-årsjubileum 1969. Bland de 84 pristagarna hittills är två kvinnor.

En majoritet av pristagarna hittills är från USA och en stor del av den forskning som prisats bedrivs vid något av elituniversiteten i USA.

De senaste årens pristagare:

2019: E Duflo (Frankrike), A Banerjee (Indien), M Kremer (USA)

2018: W D Nordhaus (USA), P M Romer (USA)

2017: R Thaler (USA)

2016: O Hart (Storbritannien), B Holmström (Finland)

2015: A Deaton (Storbritannien/USA)

2014: J Tirole (Frankrike)

2013: E Fama (USA), L P Hansen (USA), R Shiller (USA)

2012: A Roth (USA), L Shapley (USA)

2011: T J Sargent (USA), C A Sims (USA)

2010: P A Diamond (USA), D T Mortensen (USA), C A Pissarides (Cypern)

2009: E Ostrom (USA), O Williamson (USA)

2008: P Krugman (USA)

Källa: Nobelstiftelsen

ANNONS