Vintersporternas vintersport i Sverige har länge varit längdskidåkning. Men vad väldigt många missat är att längdskidåkningen rymmer mer än att åka i spåren.
Ett minst lika roligt sätt att åka skidor är skate – tekniken som bygger på samma rörelse som skridskor.
- Skate går ofta betydligt fortare, även för motionärer, vilket gör det riktigt roligt, säger Lennart Cedervärn, skidtränare i Tvärred IF och skateåkare sedan 30 år tillbaka.
Han fortsätter:
- Vad många inte tänkt på är också att skate är ett väldigt naturligt rörelsemönster. De flesta har åkt någon form av skate utan att tänka på det. Vi kanske har åkt skridskor eller inlines eller tagit oss från en lift till en annan på våra slalomskidor. Så brukar det automatiskt bli en variant av skate som används för att komma dit.
I Sverige är klassisk skidåkning betydligt vanligare även om skate växer mer och mer. Tittar man utomlands har skate fått ett mycket större genomslag. Lennart Cedervärn har en teori om varför det inte slagit lika hårt på hemmaplan.
– Jag tror att det beror mycket på vårt stora lopp, Vasaloppet. Vasaloppet styr väldigt mycket, och det åks i klassisk stil. Det är till Vasaloppet många tränar och de flesta andra motionsloppen sneglar mot Vasaloppet.
Vasaloppet hade länge ett eget skatelopp, den 45 kilometer långa Skejtvasan – som dock arrangerades för sista gången 2012.
- Man sa att det är för få anmälda, säger Lennart Cedervärn. De hade kanske 7-800 anmälda, vilket alla andra lopp i Sverige skulle vara jättenöjda med. Och det är synd att det ska vara så, för många skulle kunna upptäcka något nytt. Många brukar säga att Vasaloppet är pulsen i svensk skidåkning. Men jag skulle nog vilja sticka ut hakan och säga att Vasaloppet är den stora bromsklossen.
Lennart Cedervärn har varit hängiven skateåkare ända sedan 80-talet, då skaten slog igenom. Amerikanen Bill Koch gjorde tekniken populär under världscupen i början av 80-talet. Till en början stod åkaren med ett ben i spåret och använde det andra benet till att sparka utåt i snön, för att få extra fart. Därifrån gick åkarna sedan vidare till att börja åka skate med båda benen – och snabbt ökades hastigheten.
- Till en början hade alla dålig teknik, men det gick snabbt framåt, berättar Lennart Cedervärn. Samtidigt hade man inte de muskler som behövdes i början, så då tyckte man att en hel femmil med skate kändes helt omöjligt. Men efter att man tränat lite visade det sig att man kunde åka skate hur länge som helst.
När Lennart Cedervärn började åka skate för 30 år sedan gjordes det med samma utrustning som användes i spåret. I dag finns det betydligt mer skatespecifik utrustning att välja på
Den som vill testa skate bör också satsa på att använda rätt grejer, menar Lennart Cedervärn:
- Det är då man får rätt upplevelse och inser hur roligt det är. Tar man sina klassiska skidor har man någon gång vallat dem, och när man försöker skejta med skidorna kommer fästvallan ligga emot snön, vilket kommer påverka farten.
En skateskida är något kortare än en klassisk skida, för att ge extra kontroll. Här är en bra riktlinje att skidan ska vara ungefär lika lång som du. Även stavarna skiljer sig lite åt, då en skatestav bör vara cirka tio centimeter längre än stavar för klassisk åkning. Men den kanske största skillnaden ligger i pjäxorna. Där en pjäxa för klassisk skidåkning är en mjuk, flexibel sko, är skatepjäxan raka motsatsen. Hög och hård påminner den nästan om en skridsko.
- En skatepjäxa ska vara vridstyv för att ge dig den stabilitet och kontroll du behöver. En klassisk pjäxa däremot är precis tvärtom, då vill du ha flexibel för att kunna få till rätt rörelse, säger Lennart Cedervärn.
Skateskidorna skiljer sig också i hårdhet jämfört med klassiska skidor. En klassisk skida ska pressas ner i snön, där vallan biter fast för att ge fäste i uppförsbackarna. När man åker skate använder man ingen valla alls – och i stället strävar skidorna efter att inte nudda snön.
- Att inte behöva valla är den kanske allra största fördelen med skate, särskilt för motionärer. Jag tror att vallan är det som gör att många drar sig för att åka skidor. Det är krångligt, men också svårt. Då är skate suveränt, säger Lennart Cedervärn, och fortsätter:
- Tänk dig en genomsnittlig skidåkare, vad mycket tid han eller hon lagt på att valla. Om man åkte skate skulle man kunna lägga samma tid på att åka i stället.
Den som vill testa skate för första gången bör välja rätt tillfälle. Att lära sig skate under dåliga förhållanden är inte enkelt.
- Man bör försöka hitta en anläggning där det är preparerat och fint, säger Lennart Cedervärn. Om man försöker börja där det är smalt eller skoterkört och ojämnt, blir det svårt. Kan man hitta ett ställe där man kört med maskin och har så kallad manchester i snön är det mycket enklare.
Lennart Cedervärn har hjälpt både ungdomar och vuxna att lära sig skate och han rekommenderar nybörjaren att lägga stavarna åt sidan när grunderna ska programmeras in i kroppen.
- Vi gör det för att lära oss hitta balansen och tyngdöverföringen, säger Lennart Cedervärn. När man fått in den mest grundläggande balansen kan man sedan träna skillnaden mellan olika skär. Då kan man först åka så brett som möjligt, innan man växlar och försöker åka med fötterna tätt, så att hälarna nästan slår i varandra.
Växlar man mellan dessa kommer man märka att det känns bra när man åker tight, men att man inte kommer någonstans när man åker brett.
När man hittat rätt med benen är det dags att lägga på stavarna. Då är det enklast att börja med växel tre (se mer nedan) där man dubbelstakar på varje benskär.
- Sedan är det bara att köra på, säger Lennart Cedervärn. Och det kommer gå snabbt. Att gå från scratch till att man har behållning av skidåkning går betydligt fortare på skate än på klassiskt. Däremot kommer man alltid ha lite finlir att putsa på. Det har även världens bästa åkare.
Den som åkt klassiska längdskidor vet att det finns fyra olika sätt att variera mellan: saxning, diagonalåkning, stakning och stakning med frånskjut.
Även inom skate finns det olika sätt, men här brukar de kallas för olika växlar.
Skateskidåkningen har formellt fem olika växlar, men de allra flesta motionärer använder bara växel 2-4.
Sök på Youtube för att hitta filmer av växlarna!
Växel 1
Används i extremt branta uppförsbackar. Innebär i stort sett att du tar stora kliv uppför backen samtidigt som du glider något på skidorna.
Växel 2
Används i uppförsbackar. Håll korta benskär och en hög frekvens. Ta ett stavtag på vartannat benskär. Sätt i stavarna samtidigt som den främre foten. Här kommer du naturligt ha ena armen betydligt högre än den andra – åk in en backe så kommer du automatiskt upptäcka vilken sida din kropp föredrar.
Växel 3
Treans växel bör vara grundväxeln i din skate. Här tas ett stavtag för varje benskär. Sträva efter att ha hälarna mycket nära varandra i varje benskär och håll stavarna nära kroppen.
Växel 4
Här tas ett stavtag för vartannat benskär. Lämplig att använda i svaga utförsbackar när farten är hög. Försök ta stora fina skär med benen.
Växel 5
Används när det går riktigt fort. Här används inte armarna alls. I stället ligger fokus på att använda benen för att hålla balansen och eventuellt öka farten ytterligare.
