Staden har ett stort investeringsbehov i nya skolor och andra lokaler de kommande åren. Enligt lokalförvaltningens reviderade beräkningar handlar det om drygt 27 miljarder fram till 2029. Bilden är från Glöstorpsskolan där byggnationen är i full gång.
Staden har ett stort investeringsbehov i nya skolor och andra lokaler de kommande åren. Enligt lokalförvaltningens reviderade beräkningar handlar det om drygt 27 miljarder fram till 2029. Bilden är från Glöstorpsskolan där byggnationen är i full gång. Bild: Anders Ylander

Lokalförvaltningen tvingades räkna om – behovet steg med åtta miljarder

Kommunledningen har tröttnat på lokalförvaltningens räknemissar. Därför bad man förvaltningen kontrollera om det underlag till investeringsbudget de tagit fram verkligen stämde. Det gjorde den inte. Investeringarna för de kommande åren bedömdes plötsligt bli 8 miljarder kronor dyrare.

ANNONS

Sedan en tid tillbaka håller den högsta politiska ledningen och stadsledningskontoret extra koll på lokalförvaltningens sätt att sköta ekonomin. I den senaste uppföljningsrapporten framgår att man ända sedan början av 2018 haft en "utökad dialog", eftersom det finns en oro över att lokalförvaltningen inte haft ordning på sina ekonomiprocesser.

– Det har ju varit en del problem med deras ekonomiska underlag. Det gör att vi har goda skäl att hjälpa och stötta dem, så att de får ordning, säger stadsdirektör Eva Hessman.

LÄS MER:En halv miljard i ökade kostnader för kommunala byggen

GP har tidigare i flera artiklar berättat om hur byggprojekt kraftigt fördyrats, hur rivningar skjutits på framtiden och om hur förvaltningen slagit larm om att pengar saknas för reparationer och underhåll om man inte får ett tillskott från kommunen centralt.

ANNONS

LÄS MER:Staden har inte råd att riva Gårdstensskolan

Just frågan om mer pengar från kommunledningen för att klara resten av året ska behandlas av kommunstyrelsen på onsdag. Det handlar om 32 miljoner kronor.

Underskott, nollresultat och underskott

I handlingarna beskriver stadsledningskontoret hur lokalförvaltningen under året först bedömde att underskottet skulle bli 99 miljoner kronor. Sedan uppgav man att man gick mot ett nollresultat. En månad senare var bedömningen att det skulle bli ett underskott på 63,6 miljoner – ett siffra som senare revideras till 32 miljoner.

LÄS MER:Räknemiss fördubblade krisen för lokalnämnden

Resonemanget landar i att stadsledningskontoret rekommenderar avslag – och skriver att det är viktigt att lokalförvaltningen "skapar god kontroll över sin ekonomi".

"Det är bekymmersamt att förvaltningen frekvent ändrar sina ekonomiska bedömningar. Det är av stor vikt att förvaltningen säkrar upp sin förmåga att göra tillförlitliga ekonomiska prognoser som håller över tid", skriver stadsledningskontoret.

8 miljarder dyrare i ny beräkning

Parallellt med försöken att få ordning på årets ekonomi pågår arbetet med budget och flerårsplaner.

Precis som andra förvaltningar skickade lokalförvaltningen under maj in underlag där de specificerade vad investeringarna för åren 2020-2029 skulle kosta. Men stadsledningskontoret tvivlade på att det var "tillräckligt kvalitetssäkrat" och bad lokalförvaltningen att räkna en gång till, något som enligt stadsdirektör Eva Hessman inte är särskilt vanligt att man gör.

– Men här såg vi att det fanns skäl att titta vidare på det, säger hon.

ANNONS

"Uppenbart att det fanns skäl"

Tre månader senare kom en ny beräkning.

Och då hade de beräknade kostnaderna för den kommande tioårsperiodens investeringar stigit från 19,3 miljarder kronor till 27,4 miljarder kronor.

Alltså en ökning med 8 miljarder kronor – eller 41 procent. Som orsak anges "det faktiska marknadsläget avseende bygg- och projektkostnader".

Hur ser du på att det skiljer så mycket mellan de två beräkningarna?

– Det visar väl att det är uppenbart att det fanns skäl att komplettera underlaget, säger Eva Hessman.

Mikael Sandström, ekonomichef på lokalförvaltningen, som inte vill svara på frågor på annat sätt än via e-post, skriver först att det inte handlade om en "kvalitetssäkring" utan en "uppdatering" och att den skett i dialog med stadsledningskontoret – och inte på uppdrag av stadsledningskontoret.

Vill inte kommentera

Att stadsledningskontoret uttrycker saken helt annorlunda kommenterar han med orden: "Jag Kommenterar inte SLK s bedömningar eller formuleringar/ordval" och understryker att dialogen dem emellan är bra.

På frågan om hur han ser på att stadsledningskontoret känner oro över att lokalförvaltningen inte har koll på sina ekonomiprocesser svarar han: "dom citerar bara vår egen analys. Vi vet vad vi behöver förbättra och arbetar med det."

Fakta: Lokalförvaltningen

Lokalförvaltningen bygger, anpassar och förvaltar lokaler som skolor och förskolor samt boenden för Göteborgs Stad.

Lokalförvaltningen är en av Sveriges största förvaltare av offentliga lokaler.

Enligt förvaltningen finns varje dag 150 000 göteborgare i skolor, förskolor, kontor och äldreboenden som sköts av lokalförvaltningen.

Lokalförvaltningen har drygt 480 medarbetare och styrs av lokalnämnden, där Christer Holmgren (M) är ordförande.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS