Att titta på tv och video på nätet växer år för år. Över hälften av svenska internetanvändare betalar för ett abonnemang på en strömningstjänst och unga mellan 16 och 25 år tittar inte på traditionell tv längre, enligt rapporten Svenskarna och internet.
Strömningstjänsten som dominerar bland svenskarna är Netflix. Åldersgruppen som tittar allra mest är 16–25-åringar, över en tredjedel gör det varje dag.
15 procent av befolkningen tittar dagligen på tv-kanalernas strömningstjänster. Några av de kända tjänsterna förutom Netflix är HBO Nordic, Viaplay och Cmore.
"Ett år på sig"
Nu ger sig en ny jätte in i strömningskriget. Nyligen meddelade teknikjätten Apple att de snart släpper den egna tjänsten Apple tv plus i över hundra länder. Enligt Apple kommer alla som köper en ny telefon, surfplatta eller dator från teknikjätten att bjudas på ett års abonnemang.
– Det betyder att de har åtminstone ett år på sig att bevisa att deras tjänst är något att ha. Man räknar med att Apple säljer 100 miljoner produkter per kvartal, då hamnar man inte långt från den användarbas som Netflix har i dag, säger Jonas Rydholm Birmé på konsultbolaget Eyevinn Technology.
Priset för en prenumeration kommer att vara betydligt lägre än hos konkurrenterna.
Det är ingen slump, anser Jonas Rydholm Birmé.
– Det kan vara ett sätt att locka in användare att prova tjänsten till en början, eftersom utbudet av serier och filmer inte riktigt är på samma nivå som konkurrenterna i dagsläget.
Ännu fler tjänster
Samtidigt filar Disney på sin videotjänst – Disney Plus. När den kommer till Sverige är inte känt, men med största sannolikhet kommer den att revolutionera marknaden, bedömer Jonas Rydholm Birmé.
– Det blir ytterligare en tjänst som Netflix får se upp för. De har stor potential med ett brett egenproducerat innehåll och möjligheten att bygga nya serier på vilket av deras varumärken som helst. Jag skulle ha respekt för både Apple och Disney.
Det råder ingen tvekan om att konsumenterna är beredda att lägga mycket tid på att titta på filmer och serier. Men frågan är hur mycket pengar de är villiga att lägga när fler och fler alternativ dyker upp.
– Som konsument har du ju begränsningar i hur stor din plånbok är. I valet mellan två olika tjänster tycker nog de flesta konsumenter att det viktigaste är kvalitén på innehållet, och ju bättre innehåll, desto fler användare lockar det.
Som konsumenter är vi trots allt illojala. Håller det inte måttet flyr vi gärna till en annan.
– Bara för att Netflix dominerar nu måste de inte göra det i framtiden. Men vilken tjänst det blir är svårt att säga. Jag tror inte vi har sett slutet på nya tjänster som dyker upp, det kommer att bli ännu fler att välja mellan framöver, säger Jonas Rydholm Birmé.
Fanny Hällegårdh/TT
Fakta: Så stort är tv-tittandet på nätet
Att titta på tv och video på nätet växer. Störst av allt är videodelningssajten Youtube, där 87 procent av svenskarna uppger att de tittat någon gång, och 28 procent tittar dagligen.
Netflix dominerar bland prenumerationstjänsterna. 86 procent av de som uppger att de betalar för att titta på film på internet anger att de använder strömningstjänsten.
Över hälften av 12–35-åringarna tittar på Netflix varje vecka. De som tittar mest är 16–25-åringarna, där totalt 79 procent tittar någon gång, och över en tredjedel (36 %) tittar varje dag.
Som helhet tittar 54 procent av svenskarna någon gång på Netflix, och 19 procent använder tjänsten dagligen.
79 procent säger att de någon gång använder tv-kanalernas playtjänster, medan 15 procent tittar dagligen.
Viljan att betala för en tv-prenumeration på nätet har ökat stort de senaste åren. 53 procent av svenskarna betalar för att se filmer och serier på nätet. Det är 7 procentenheter fler än 2017, då 46 procent uppgav att de betalade för abonnemang.
2015 låg siffran på 28 procent, vilket innebär att andelen betalningsvilliga nästan fördubblats på tre år.
Femton procent av unga mellan 16-25 tittar aldrig på traditionell tv längre. Och vuxna i åldrarna 26-35 är siffran ännu högre (20 procent). Från 46 år och uppåt tittar nästan hundra procent på traditionell tv.
Källa: Internetstiftelsen; Svenskarna och Internet 2018.