Rymdminister Matilda Ernkrans (S) deltog vid invigningen av Universeums nya utställning Rymdresan.
Rymdminister Matilda Ernkrans (S) deltog vid invigningen av Universeums nya utställning Rymdresan. Bild: Petter Trens

Rymdyra i Västsverige – samtidigt oroas industrin över budgeten

Hur sover man ombord på en rymdstation i omloppsbana runt jorden? Och hur ser en soluppgång på mars ut egentligen? På lördag öppnar Universeums nya rymdutställning, vilket också är startskottet på Rymdveckan som arrangeras på flera håll i Västsverige de kommande dagarna.

|

Det har i år gått 50 år sedan människan landade på månen för första gången. Det firar nu Hasselbladstiftelsen och Chalmers tillsammans med flera andra aktörer, däribland den västsvenska rymdindustrin, med en evenemangsvecka i universums tecken.

En av punkterna i Universeums "Rymdresan" är möjligheten att uppleva soluppgången på Mars. Vill man hellre prova på hur det är att sova i rymden finns specialframtagna sovsäckar i rummet bredvid.
En av punkterna i Universeums "Rymdresan" är möjligheten att uppleva soluppgången på Mars. Vill man hellre prova på hur det är att sova i rymden finns specialframtagna sovsäckar i rummet bredvid. Bild: Petter Trens

"Vi vill inspirera"

Programmet för den så kallade Rymdveckan innefattar inte enbart Universeums nya permanenta rymdutställning (Rymdresan) utan pågår på flera håll i Göteborg och i regionen. Målet med det stjärnspäckade programmet är skapa större förståelse för vad rymden betyder och har betytt för livet på vår planet, enligt projektledaren Catrin Mattson.

– Vi vill inspirera, fascinera och hoppas att fler ska få ökad kunskap och förståelse för rymdens betydelse för samhället och livet på jorden. Vi vill också främja samverkan mellan universiteten, industrin och andra delar som vi också kommer ha nytta av även efter den här veckan, säger hon.

Catrin Mattsson, projektledare för Rymdveckan, ett initiativ av Chalmers och Hasselbladsstiftelsen.
Catrin Mattsson, projektledare för Rymdveckan, ett initiativ av Chalmers och Hasselbladsstiftelsen. Bild: Petter Trens

Att femtioårsjubileet firas i väst är inte oväntat, regionen är nämligen sätet för stora delar av den svenska rymdindustrin och huserar bland annat kameratillverkaren Hasselblad (och Hasselbladsstiftelsen), vars utrustning fanns med under Apolloprogrammets alla missioner i rymden. Andra namnkunniga bolag som är med och arrangerar Rymdveckan är bland annat Trollhättanbaserade GKN Aerospace och Ruag Space.

Rymden – en jobbmagnet

Utan de västsvenska företagen hade inte Sverige varit en lika framgångsrik rymdnation, enligt rymdminister Matilda Ernkrans (S) som också var på plats när Universeum visade upp sin nya utställning för pressen. Man får dock inte glömma forskningen, enligt statsrådet.

– Vi har en riktigt stark rymdindustri här i Västsverige, vilket betyder jobb, och vi har en mycket bra rymdforskning, något som vi ska vara rädda om för det är just den kombinationen som har gjort Sverige till den engagerade och framgångsrika rymdnation vi är, säger Matilda Ernkrans.

Utöver det faktum att rymdindustrin och akademin skapar arbetstillfällen och lockar högutbildad kompetens till regionen kan klustret också komma att spela en viktig roll i utmaningarna kring klimatförändringarna, säger Ernkrans och pekar bland annat på de översvämningar som skett i Göteborgsregionen den senaste veckan.

– Jag tycker det är väldigt enkelt att motivera ett rymdengagemang mitt i den samhällsdebatt och utmaning som vi befinner oss i just nu – nämligen det som handlar om klimatförändringen och dess effekter.

Matilda Ernkrans (S), Sveriges rymdminister tillika minister för högre utbildning och forskning.
Matilda Ernkrans (S), Sveriges rymdminister tillika minister för högre utbildning och forskning. Bild: Petter Trens

Ska hjälpa oss genom klimatförändringen

Att satsningar på rymden medför stor nytta för samhället och miljön råder det ingen tvekan om enligt projektledaren Catrin Mattsson.

– I dag används satelliter i bland annat fraktfartyg för att hitta rätt havsströmmar för att på så sätt minska bränsleförbrukningen. Bönder använder satelliter för att avgöra om det behöver vattnas och gödslas och sedan klimatöverenskommelsen har miljösatellitprogram haft en totalt avgörande roll för att kunna mäta och se vad som händer runt vår planet.

Inför framtiden känner jag mig trygg med att vi förblir ett litet land men en stor rymdnation

Men inom industrin finns en stark oro att svenska rymdbudgeten inte kommer räcka till, vilket har lett till att Rymdstyrelsen nu söker 150 miljoner kronor i ett engångsbelopp för att täcka gamla skulder och åtaganden och en förstärkning om 150 miljoner kronor årligen. Medverkande Gkn Aerospace delar den oron.

– Vi är oroade, med den takt som rymdindustrin utvecklas globalt skulle Sverige behöva satsa mer för att hålla jämn takt med tillväxten som finns. Rymdstyrelsens äskning skulle räcka för att behålla status quo, säger Martin Velander, programchef på Gkn Aerospace.

Martin Velander, programchef på rymdföretaget Gkn Aerospace.
Martin Velander, programchef på rymdföretaget Gkn Aerospace. Bild: Petter Trens

Rymdminister Matilda Ernkrans vill inte dela med sig av hur mycket pengar den svenska rymdindustrin kan vänta sig i den kommande budgeten.

– Inför framtiden känner jag mig trygg med att vi förblir ett litet land men en stor rymdnation.

LÄS MER:Göteborgsjobb i fara när rymdindustrin saknar pengar

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.