Efter katastrofen som krävde nio människors liv är Peter Swaffer och två andra utredare på väg till olycksplatsen. Han har fått information från personal på platsen.
-Vad som har hänt kan jag inte svara på ännu. Vi kan konstatera att två vingar är kvar och en gående motor, säger Peter Swaffer, som är avdelningschef på Statens haverikommission till TT.
-Vi kommer att transportera vraket till våra undersökningslokaler och tar det sedan steg för steg. Om man har ett helt intakt plan vet man att det inte gick sönder i luften.
Ingen svart låda
Det finns flera tänkbara orsaker till olyckan, till exempel tekniska problem eller hur passagerarna satt i flygplanet, säger Peter Swaffer.
TT: Vad brukar orsaka flygolyckor?
-Antingen handhavandefel, att piloten inte gör det den ska, eller ett tekniskt problem som man inte klarar av att reda ut. Om flygplanet ligger på maxvikt så minskar möjligheten att reda ut det tekniska problemet, säger Peter Swaffer.
Bara större flygmaskiner har en svart låda som kan undersökas i efterhand. Men utredarna hoppas ändå kunna få ut teknisk information ur vraket.
-Vi kan ofta få information ifrån Iphones och Ipads ombord på planet som registrerar höjd och position. Men de spelar inte in vad piloten har gjort eller hur motorn har mått.
Haverikommissionen "äger" olycksplatsen
TT: Hur sker arbetsfördelningen ut efter den här typen av olyckor?
-Det som händer efter att de livräddande insatserna är över, är att Statens haverikommission "äger" olycksplatsen. Vi tar reda på vad som har hänt, i samråd med polisen. Vi gör faktainsamling och intervjuer. Det kan finnas vittnen på marken, folk som vinkade adjö.
Olycksutredningar brukar ta mellan sex och tolv månader. Det som kan fördröja analysen är när utredarna behöver information ifrån flygplanstillverkare i andra länder, säger Peter Swaffer.
Varje år utreds ungefär femton flygolyckor och allvarliga tillbud av haverikommissionen.
Sigrid Melchior/TT
