SVT:s VD Hanna Stjärne under presentationen av höstens program i TV-huset i Stockholm.
SVT:s VD Hanna Stjärne under presentationen av höstens program i TV-huset i Stockholm. Bild: Hanna Franzén/TT

SVT:s vd Hanna Stjärne befarar ökad statlig styrning av public service

Hanna Stjärne, vd för Sveriges television, är starkt kritisk till public service-propositionens förslag om förhandsprövning av tjänster. Något hon befarar kan äventyra mediernas oberoende.

ANNONS
|

– Jag ser förslaget som djupt problematiskt. Som publicist blir jag alltid vaksam när jag ser skrivningar som riskerar att äventyra mediernas oberoende, säger hon till GP.

Under måndagen överlämnade regeringen propositionen "Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025" till riksdagen. Där föreslås att public service-bolagen ska få 166 miljoner kronor extra per år.

LÄS MER:Nyfikenheten är tv-chefens ständiga drivkraft

Även i framtiden förväntas bolagen ha ett brett uppdrag och sända radio och tv fritt i hela landet. SVT och SR får också i uppgift att stärka bevakningen i svagt bevakade områden, så kallade "vita fläckar".

Utvidgad kärnverksamhet

SVT:s och SR:s kärnverksamhet föreslås utvidgas till att gälla även plattformarna på internet, eftersom många idag tar del av radio- och tv-utbudet via datorer, surfplattor, mobiler med mera.

ANNONS

Bolagen föreslås i sin lokala nyhetsbevakning också börja ta hänsyn till de kommersiella mediernas konkurrensförutsättningar.

- Framgången i den svenska mediemarknaden bygger på balansen mellan ett starkt och oberoende public service och kommersiella medieföretag som har möjlighet att verka på schysta villkor. Det är rimligt att public service som är en stor kraft på mediemarknaden också ser till att ta det ansvaret, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind till TT.

LÄS MER:"Public service-företagen kan strypas över en natt"

Propositionens förslag om förhandsprövning av tjänster väcker starka reaktioner. Frågan var omtvistad redan under public service-kommitténs arbete. Systemet, som infördes 2010, innebär att public servicebolagen när de lanserar nya större tjänster, ska anmäla det till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Myndigheten bedömer sedan tjänstens effekter på den kommersiella marknaden.

Hittills har inga tjänster anmälts. Nu föreslås att även privata aktörer få anmäla nya tjänster till MPRT.

"Är det ett system man vill ha?"

Regeringen blir enligt förslaget den instans som ytterst fattar beslut, efter MPTR:s bedömning, i dessa ärenden.

SVT:s vd Hanna Stjärne är starkt kritisk till skrivelsen. Att utformningen av en nyhetstjänst kan komma att styras av regeringen är i strid med den svenska tryckfrihetsandan, menar hon.

– Ytterst innebär det att exempelvis Facebook skulle kunna anmäla SVT:s tjänster, och beslut fattas av regeringen på sitt veckomöte. Då måste man fråga sig om det är ett system man vill ha.

ANNONS

I en kommentar till propositionen kallar Hanna Stjärne den föreslagna förhandsprövningen för "en glidning av det så grundläggande oberoendet mellan statsmakterna och public service".

"Det är inte förenligt med ett oberoende public service att förlägga den typen av beslut så nära politiken", säger UR:s vd Sofia Wadensjö Karén i ett pressmeddelande.

SR:s vd Cilla Benkö poängterar att kritiken grundar sig i principer, inte i en oro för att en konkret tjänst riskerar att stoppas.

- Det handlar om oberoendefrågan. Dels att man kan låta sig styras av kommersiella intressen snarare än publikens behov, dels att det fortfarande är politiker, nämligen regeringen, som ska fatta beslut om vi ska utveckla vår verksamhet på ett visst sätt eller inte, säger hon till TT

Även Journalistförbundet är kritiskt till förslaget om förhandsprövning och påpekar att det är ett steg närmare statlig styrning.

Public service-propositionen

"Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025"

Presenterades av regeringen den 10 juni.

Innehåller förslag om villkor och riktlinjer för Sveriges televisions, Sveriges radios och Sveriges Utbildningsradios verksamhet under kommande tillståndsperiod från 1 januari 2020 till 31 december 2025.

Överlämnades på måndagen till riksdagen som väntas ta beslut i frågan under hösten 2019.

ANNONS