För någon vecka sedan presenterade Skolverket en sammanställning av aktuell statistik vad gäller förskolan i Sverige. Denna visar, liksom vår forskning, att förskolan som helhet inte har de grundläggande förutsättningarna som krävs, för att den ska kunna genomföra det uppdrag den har. Förskolan ska vara likvärdig i Sverige. Det ska inte ha någon betydelse var du bor, eller vilka förutsättningar du har att välja förskola. Variationen i förutsättningar har dock ökat markant.
Egen skolform
Sedan 2011 är förskolan en egen skolform och en del av skolsystemet. I förskolan har barnen rätt till omsorg, lek, lärande och undervisning. Förskolläraren ansvarar för det pedagogiska innehållet och för att arbetet främjar varje barns utveckling och lärande.
Vi vet från omfattande forskning att personalens utbildningsnivå har stor betydelse för förskolans kvalitet, för innehåll och förskolepedagogikens genomförande. Andelen förskollärare utgör nu 39 procent. Andelen är lägre i storstäderna – där barnen också är som flest. Stockholm har 28 procent, Malmö 29 procent och Göteborg 37 procent. En tydlig konkurrenssituation har uppstått mellan de olika arbetsgivarna, mellan kommuner, och vilka förutsättningar de kan erbjuda förskollärarna. Fler förskollärare behöver utbildas och arbetsförhållande vara sådana att de stannar i yrket.
Allt yngre barn
95 procent av alla barn mellan 1-5 år är i förskola. Barnen börjar i dag vid allt yngre ålder, och andelen små barn i grupperna har ökat. Barngruppernas storlek i olika kommuner är mycket varierade, med ett medelvärde på 15,4 barn. I cirka en tredjedel av barngrupperna finns det dock nu 19 barn eller fler. Detta kräver mycket av både personal och barn.
Forskningen visar att det inte enbart handlar om barnens rätt till plats i förskolan, utan också om att förskolan ska hålla en hög kvalitet, vilket bland annat påverkas av goda villkor i verksamheten när det gäller antal barn i grupperna, utbildad personal och hög personaltäthet. I sitt undervisningsuppdrag behöver förskolläraren ges förutsättningar arbeta med och stötta både det individuella barnet och hela gruppen, i relation till olika innehåll. Förskolan behöver inrymma möjligheter till arbete i mindre barngrupper och undervisningsgrupper.
Måste vara fungerande
Barn tillbringar en stor del av sin barndom i förskolan. Den måste vara bra. Den måste fungera väl för dem och för den personal som bär upp förskolan.
Vi har i vår forskning kunnat konstatera att förskolan tillhör en av de mest utsatta branscherna vad gäller psykisk ohälsa, och statistiken visar också på hög sjukfrånvaro. Förskollärarna beskriver gränslöshet i uppdraget och ansvar utan kontroll, med en känsla av stor otillräcklighet. Det upplevs ofta av den enskilde som ett individuellt problem, men det handlar om en bristande balans mellan krav och resurser. Det är ett strukturellt problem och ett arbetsmiljö- problem.
Personalen arbetar med små barn i miljöer med ofta höga ljudnivåer, med ett fysiskt och psykiskt krävande arbete, med allt fler relationer och förväntningar. Den nödvändiga pausen, rasten, rapporteras helt utebli i många fall, och gränsen mellan arbete och fritid beskrivs svår att upprätthålla. Ohälsa och hög sjukfrånvaro innebär såväl höga individuella som samhälleliga kostnader. Alla vinner på att dessa förhållanden förändras rejält.
Personalen har stark lojalitet
En välfungerande verksamhet i förskolan, uppskattad av vårdnadshavare och av barnen, upprätthålls i dag av att personalen har en mycket stark lojalitet med barnen, och ett djupt engagemang i sitt arbete. Vi har i vår forskning många exempel på detta. Det är en oerhört viktig, men utan nödvändiga förutsättningar, inte en hållbar grund. Det krävs nu ansvar och beslut på alla nivåer för att skapa förutsättningar för ett av samhällets viktigaste jobb.
Ingegerd Tallberg Broman
Sven Persson
Ann-Christine
Vallberg Roth
samtliga professorer, Malmö universitet
Ingrid Pramling Samuelsson
Pia Williams
Camilla Björklund
samtliga professorer, Göteborgs universitet