De omänskliga arbetsvillkoren för vindruvsplockare i södra Italien kom upp i ljuset när lantarbetaren Paola Clemente dog, 49 år gammal, av en hjärtattack i vinfältet i juli 2015. Hon gick upp före två på natten för att hinna med arbetsförmedlarens buss som förde henne till platsen för dagens tolvtimmarspass. Arbetet gav henne en dagsinkomst på 27 euro samt allt sämre hälsa. Hon var en av de cirka 40 000 kvinnor som arbetar under vad som liknar slavliknande förhållanden i Italien.
Ja, för Italien är ett av de många länder i vinvärlden, där fattiga lantarbetare och immigranter utnyttjas skoningslöst – ett av många väldigt goda skäl till att arbeta för att etiska koder och certifiering ska slå igenom i vinbranschen.
Det är lätt att tro att de här problemen inte finns i utvecklade västländer, men faktum är att man ser samma mönster i de flesta länder där man odlar druvor eller andra grödor.
I Kalifornien är ungefär 70 procent av lantarbetarna födda i Mexiko och minst 50 procent av dem är papperslösa immigranter, vilket förstås gör dem extra utsatta, berättar Gabriel Thompson i boken Chasing the Harvest där lantarbetare i Kalifornien vittnar om sina arbetsvillkor.
Där är det också vanligt att lantarbetarna är anställda av en förmedlare. Förmedlarna bestämmer vilka som får arbeta, vilket jobb som de får utföra, hur långa arbetsdagar de ska jobba och är också de som tar emot betalningen för utfört arbete, precis som Paola Clementes förmedlare gjorde. Då är man närmast livegen, med mycket liten möjlighet att påverka sitt arbete och sin vardag.
Det är för dessa människors skull vi ska tänka på hur vinet är tillverkat och kolla om producenten till exempel är etiskt certifierad.
LÄS MER:Veckans vin: åtta goda viner till plockmaten
LÄS MER:Slumpen gav oss amarone – välj rätt tillfälle för lyxen
Marie Oskarsson är Två Dagars vinexpert. Hon provar alla produkter i Systembolagets sortiment och gör varje vecka ett urval av dem som är bäst just nu.
