"Missförhållanden måste uppmärksammas"

GP har i flera artiklar belyst hur funktionsnedsatta människor tvingas leva i svår misär på en institutionen i Demir Kapija i Makedonien. Regeringen har en avvecklingsplan och lovar att de som bor där ska få flytta till moderna stödboenden. Men det kommer att ta flera år innan det kan bli verklighet. Under tiden kommer många av de 210 personer som bor där nu tvingas leva kvar under förhållanden som klart strider mot mänskliga rättigheter.

Aleksander Gabelic var tidigare ordförande i Svenska FN-förbundet. Sedan i våras är han socialdemokratisk EU-parlamentariker och sitter med i en EU-delegation om Makedonien. Han känner inte till institutionen i Demir Kapija, men betonar vikten av att situationen för funktionsnedsattas villkor i landet uppmärksammas.

– Jag uttalar mig utifrån alla människors lika värde och tycker att den här typen av institutioner är helt oacceptabla. Att de existerar måste uppmärksammas och de måste försvinna, var de än finns. Det handlar om diskriminering av utsatta människor.

Segdragen namnkonflikt

Makedonien är kandidatland till EU. Men den segdragna namnkonflikten med grannlandet Grekland har bromsat möjligheterna att bli en del av unionen. Nu ser namnstriden ut att ha fått en lösning. Såväl det makedonska parlamentet som det grekiska har röstat ja till det nya namnet Nordmakedonien. Därmed kan landets arbete med ett medlemskap gå in en ny fas.

Aleksander Gabelic anser att det i nuläget finns goda möjligheter för Makedonien att genomföra reformer och förändra landet i en positiv riktning.

– Det är annorlunda mot hur det var tidigare när landet hade en nationalistisk regering. Den nya socialdemokratiska regeringen, som tillträdde 2017, har en annan värdegrund och för nu en dialog med EU om rättsstatens förtroende och om mänskliga rättigheter. Det är positivt även för de funktionsnedsattas situation.

LÄS MER:"Det är mitt jobb att försvara de mest utsatta"

Diskriminering måste fram i ljuset

Förutsättningarna för att något verkligen ska förändras ökar när den diskriminering som sker lyfts fram i ljuset, menar han.

– Medier har en viktig roll. Jag tycker det är bra att GP uppmärksammar missförhållandena. Det ökar möjligheterna för förändring och kan främja läget för de utsatta.

Vad betyder ett lands behandling av funktionsnedsatta för möjligheterna för ett medlemskap i EU för Makedonien?

– Det är oerhört viktigt i kontexten när det gäller de löften ett land ger till EU. Man ska vara tydlig mot landet att det betyder något om man inte lever upp till alla människors rätt att leva ett värdigt liv, något som de här människorna inte har. Det kan vara en liten, men viktig stötesten och kan användas för att skapa förändringar i de system som finns. Landet vill ha ett medlemskap och kommer säkert att jobba för att komma närmare ett sådant.

Kan de få hjälp ekonomiskt nu under tiden?

– Det finns olika former för stöd och EU finns med som en viktig aktör i många sammanhang. När denna regering nu vill ha förändringar är det synnerligen viktigt att använda den möjligheten.

Aleksander Gabelic säger att det finns flera tecken på att landet är på väg åt rätt håll och nämner att det skett framsteg vad gäller behandlingen av den albanska minoriteten och den diskriminering de utsätts för.

– Positiva saker händer vad det gäller ett mer inkluderande av minoriteter. Det är en viktigt del i relationen till EU. Det har gått åt rätt håll gällande dispyten med den albanska minoriteten.

Men vägen fram till ett medlemskap ser ändå ut att ligga flera år framåt i tiden.

- Jag tror snarare att de bli medlemmar i Nato först, i och med namnfrågan nu är löst. Det är en längre process att bli medlem i EU. Jag gissar att det snarare handlar om tio år än om fem.

TEXT

Evalis Björk

evalis.bjork@gp.se