Nytt år, nya möjligheter. Med den klyschan vandrade 1532 personer in i värmen i Prioritet Serneke arena på lördagseftermiddagen för att se IFK Göteborg begå säsongspremiär. Med en snittåldern på 21,8 i startelvan var det ett tidigt tecken på vad laget är och kommer att vara i år: ungt, orutinerat, spännande.
Samma ord kan användas för att beskriva den blåvita insatsen i stort. Mycket var spännande. Passningskombinationerna. Wingback-löpningarna. Giannis Anestis lugn.
Samtidigt fanns där de vissa problem som ett ungt och orutinerat lag ofta har. Bristande förmåga att förvalta ett spelövertag. Viss tendens till att tappa onödiga bollar.
För bollinnehavet hade Blåvitt. Inget snack om den saken. Chanser fanns också från start. Målet dröjde en timme.
Då sköt sig Amin Affane in i säsongen. Sargon Abraham och Benjamin Nygren kombinerade sig fram. Amin Affane backade av och fick yta utanför straffområdet. Vristträffen var vacker, välplacerad och välförtjänt. Affane hade varit en av planens bästa första timmen.
I fjol anslöt Angereds-produkten till IFK Göteborg vid den här tiden på året. I år har han varit med från första träningen.
– Jag känner mig friskare i år. Nu har jag fått vara med och bygga upp mig ordentligt. Förra året kände jag att min fysiska status inte var hundra. Jag kände mig bra men om man jämför med hur jag brukar ligga till så hade jag nog lite för mycket muskler och var lite för tung. Jag försöker utveckla det och jobba ännu hårdare utan boll nu, säger Amin Affane.
"Kan forma lite som man vill"
Nästa mål var visserligen inte lika vackert, men lika värt i slutändan. Måns Saebbö, som hoppat in sex minuter tidigare, höll sig framme i straffområdet och fick in 2-0 några minuter före fullt tid. En signal om att Saebbö, som inte fått en permanent seniorplats ännu, knappast har tänkt bli bortglömd i akademin.
– Vi har ett väldigt ungt lag som man kan forma lite som man vill. Det som jag var nöjd med var att det var tydligt vad vi ville göra från varenda spelare. Det var ingen som bröt mönstret och försökte göra något annat. Det kändes roligt och bekvämt, säger Amin Affane.
Vi kände igen mycket av Poya Asbaghis IFK Göteborg från fjolåret.
Formen var där. 3-4-3 i offensiven – 5-4-1 i defensiven.
Angreppssätten liknande de tidigare. Korta passningar centralt på fötter. Längre svepande bollar mot höger wingback, i detta fallet Sebastian Ohlsson.
Benjamin Nygren såg ut att ha konserverat formen från Örebro-matchen i höstas. Han var delaktig, skottvillig, modig.
Många nya spelare
Nytt var däremot ett antal av spelarna. Rasmus Wikström och Erik Gunnarsson slängdes in i backlinjen. Giannis Anestis stod mellan stolparna. Alhassan Yusuf och Amin Affane utgjorde centralt mittfältsblock. Den sistnämnda duon hittade varandra under höstens U21-matcher. Nu visade de att de kan spela bra ihop också på den här nivån.
– Vi connectade väldigt bra. Det är min rumskamrat så vi pratar samma fotbollsspråk. Vi tänker likadant. Men det handlar inte bara om att ha bollen. Det gäller att utveckla spelet utan den också, säger Amin Affane om samarbetet med Alhassan Yusuf.
Annars var temat för den här blåvita dagen ungdomlighet. Elvan som avslutade matchen bestod förutom Giannis Anestis av tio spelare födda 1998 eller senare. Visst satt ett antal äldre, troligtvis mer ordinarie spelare på läktaren. Men det säger en hel del om hur truppläget faktiskt ser ut i IFK Göteborg 2019.
Mot Stabaek visade den här unga gruppen inga tecken på att inte klara seniorspelets svårigheter. Resten av säsongen får avgöra om det bara var ett en nyhetens behag – eller en permanent nivå.
– Det är roligt för det brukar alltid låsa sig den första matchen. Men vi ska inte vara högmodiga nu. Vi måste vara mer ödmjuka än någonsin. Vi lyckades en match. Nu glömmer vi det. Jag är väldigt glad att vi som lag gjorde en bra, stabil insats. Men that´s it. Nu kommer vi på måndag och försöker jobba ännu hårdare, säger Amin Affane.
