Trots Rikskriminalpolisens och säkerhetsbranschens ansträngningar fortsätter rånare att slå till mot värdetransporter i Sverige. I torsdags rånades en väktare i Hallunda på två värdeväskor och i småländska Rydaholm sprängdes en Securitastransport. Det var värdetransportrån nummer 15 och 16 i år.
Samtidigt växer den pågående polisutredningen mot Securitas Värde om misstänkt arbetsmiljöbrott.
Ytterligare två personer vid den dåvarande ledningen för Securitas Värde i Vänersborg kommer inom kort att delges misstanke om brott, vilket innebär att totalt åtta personer kommer att höras av polisen med anledning av det uppmärksammade värdetransportrånet i Grebbestad i april 2003.
Enligt förundersökningsledaren, åklagare Barbro Jönsson i Uddevalla, kan det bli aktuellt att delge ännu fler personer misstanke om brott.
Allvarliga säkerhetsbrister
GP har tagit del av innehållet i den hemligstämplade polisutredningen som visar på många och mycket allvarliga säkerhetsbrister under den aktuella värdetransporten för över tre år sedan.
Den kanske allvarligaste var att nyckeln till säkerhetsvalvet i värdetransporten - där pengarna förvarades - fanns hos en väktare i följebilen. Något som strider mot Securitas egna säkerhetsregler.
- Ibland går bilarna i baklås och då säger reglerna att väktarna i värdetransporten ska kontakta en ansvarig chef hos ledningen i Vänersborg som ska åka ut med nyckeln. Vad jag förstår så var det i samförstånd med ledningen som man förvarade nyckeln i följebilen, dels för att kunna hålla tiderna, men också av ren bekvämlighet. För om det hände något med bilen skulle det ju ta en en bra stund för ledningspersonen att åka upp till Tanum eller i värsta fall till Svinesund, säger Yngve Andersson, Tranportarbetareförbundets huvudskyddsombud i Uddevalla som deltog i en genomgång efter rånet i Grebbestad.
Så i stället för att behöva ta till sprängmedel kunde rånarna snabbt tvinga till sig nyckeln genom att hota att skjuta benen av transportören. Dessutom skyddades inte innehållet i valvet av färgampuller, vilka annars kulle ha förstört större delen av bytet och gjort det mindre intressant för rånarna.
Längre lista
Men listan på brister är betydligt längre:
Väktaren i följebilen hade ingen lokalkännedom, hans utbildning bestod av en pärm med instruktioner som det var helt upp till honom själv att sätta sig in i och bedöma hur han skulle utföra arbetet. Det fanns ingen avsyning av området runt banken, inga kartlagda flyktvägar eller var eskorten skulle stå för att vara som mest behjälplig. I instruktionspärmen fanns inte ens tömningsställenas adresser.
Securitas hade inte kartlagt vilka polisiära insatser som kan förväntas finnas vid ett rån och vilka tidsramar polisen behöver.
Följebilen tvingades bryta mot trafikreglerna för att hinna före värdetransportbilen.
Tidigare störningar i säkerhetssystemet på värdetransportbilarna åtgärdades med tillfälliga lösningar.
"Kortslutning"
- Om man som arbetsgivare går runt sina egna säkerhetsrutiner så är det ju kortslutning hos såna människor, tycker jag. Det finns ju inga ursäkter i världen att gå förbi de egna systemen, det är fegt, säger Tin Westermark, jurist vid Arbetsmiljöverket som polisanmälde Securitas för arbetsmiljöbrott.
Polisanmälan mot Securitas Värde lämnades in under 2005, men först i början av nästa år räknar åklagare Barbro Jönsson med att vara klar med sin förundersökning.
Enligt Yngve Andersson vid Transportarbetareförbundet är hela ledningen för Securitas Värde i Vänersborg utbytt sedan rånet 2003 och säkerhetsrutinerna har förbättrats.
GP sökte under fredagen vid flera tillfällen Stefan Wikman, informationsansvarig vid Securitas Värde, för en kommentar. Dock utan framgång.
Totalt fick rånarna i Grebbestad med sig tolv miljoner kronor, de sju inblandade åkte fast och dömdes ett år senare.
