Anders Flodström har installerat sig i högskoleverkets lokaler. Han får stort inflytande. Som universitetskansler är han den högste ansvarige för att alla svenska högskole- och universitetsutbildningarna håller måttet.
Anders Flodström tycker att svenska lärosäten gör bra ifrån sig, och gör en liknelse med klubblag i fotboll:
- Sverige är bra på att få fram bra landslag som hävdar sig, men det är aldrig något svenskt klubblag som vinner någon Uefa-cup längre. På liknande sätt har vi ett robust högskolesystem som utbildnings- och forskningsmässigt fungerar på ett rimligt sätt, men vi har inget individuellt universitet som hävdar sig bland toppuniversiteten i världen.
Spetsat
Ska svenska lärosäten utbilda ännu skickligare yrkesmänniskor och forskare som hävdar sig mot dem i USA eller hårdsatsande Kina krävs starkare konstellationer. En sådan utveckling är redan igång i Danmark och Finland, konstaterar Anders Flodström.
- Det kommer att ske något i Europa och Sverige. Balansen kommer att skifta något mot att behålla bredden men ändå spetsa systemet lite mer än vad vi gör i dag, säger han.
Det räcker inte med tätare samarbeten mellan universiteten. Så länge det finns olika ledningar lämnas utrymme för konkurrens, hävdar Flodström.
- Jag ser inte behov av fler universitet. Jag ser ett behov av färre, slår han fast.
Flodström tar sin före detta arbetsplats och Karolinska institutet (KI) som exempel:
- KI och KTH har båda medicinsk teknik och bioteknik som viktiga områden och det är uppenbart att om de vore samlade i ett universitet, med en ledningsfilosofi, skulle de vara starkare.
Han konstaterar att ansedda Imperial College i London motsvarar ett KTH, ett KI och en Handelshögskolan.
Ett universitet i norr
I Sverige skulle ett Norrlandsuniversitet, i stället för dagens tre, vara till nytta för Norrland.
- Ett sådant universitet skulle också vara en stark aktör på en europeisk eller en global marknad.
Så hur många universitet ser du framför dig?
- Vi talar kanske om fem universitet: Södra Sverige, Västsverige, Linköping/Norrköping, Stockholm/Mälardalen och Norrland, svarar Flodström.
Högskolornas huvuduppgift blir att svara för grundutbildningar. De studenter som vill fördjupa sig på master- eller doktorandnivå får söka sig vidare från högskola till universitet. I Flodströms scenario är varje högskola fristående, men tätt kopplad till något av de stora universiteten.
- Det finns colleges i USA som har ett bra rykte och som fungerar som leverantör till de stora universiteten. Vi kommer att få den utvecklingen i Europa, säger Flodström och betonar att inget av landets campus ska läggas ned.
Också språket förändras. Svenska blir kvar som förstaspråk på de lägre nivåerna medan engelska blir det dominerande universitetsspråk - i Sverige och övriga Europa, bedömer han.
- Vi ger redan masterutbildningar på engelska, och jag ser samma utveckling i länder som Frankrike och Spanien.
Rankinglistor
Anders Flodström vill vara en universitetskansler som hörs. Det första han kommer att driva opinion för är mer pengar till humaniora och samhällsvetenskap - de områden som har lägst ersättning per student.
- Studenter ska inte ha bara fem timmar lärarledd undervisning i veckan. Det har börjat föras en intressant diskussion om högre kvalitet i utbildningen, men den har inte varit tillräckligt kopplad till vad det kostar, säger han med adress utbildningsdepartementet.
Regeringen har aviserat att kvalitet snarare än antal studenter ska styra fördelningen av pengarna till lärosätena. Det innebär att Högskoleverkets roll som kvalitetsgranskare blir ännu viktigare. Anders Flodström tar gärna fram rankningslistor över de bästa lärosätena, något Högskoleverket hittills varit försiktigt med.
- Jag tror att studenterna är värda en bättre konsumentupplysning, så svaret är ja, säger han. (TT)