När USA:s president Donald Trump tidigare i år annonserade att han ville skära ner på Environmental Protection Agency, USA:s motsvarighet till Naturvårdsverket, med 30 procent ledde det till ett ramaskri som hördes över hela världen. De lagstiftande församlingarna i den amerikanska kongressen hörsammade larmen och gick då in och mildrade de föreslagna nedskärningarna väsentligt.
I våras varnade jag för att Moderaternas nedskärningar på Naturvårdsverket var ännu större än de som Donald Trump ville driva igenom. Många moderater anklagade mig då för att överdriva. Så illa kunde det väl ändå inte vara?
Sanningen visade sig vara ännu värre än vad någon kunnat tro. I Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget, som klubbades i riksdagen förra veckan genom aktivt stöd av Sverigedemokraterna, skär man ner ofattbara 40 procent på Naturvårdsverkets samlade verksamhet för natur, miljö och klimat. Det motsvarar en nedskärning med 2,7 miljarder kronor jämfört med 2018. Naturvårdsverket får nu två veckor på sig att genomföra den största nedskärningen på miljöpolitiken i Sveriges historia.
Svårt att överblicka konsekvenserna
Det är svårt att överblicka konsekvenserna av en så drastisk förändring. Några av dem finns beskrivet i den budget som riksdagen just röstat igenom:
Halvering av klimatinvesteringar. M och KD skär bort hälften, 840 miljoner, av klimatinvesteringsprogrammet "Klimatklivet", det centrala programmet för att minska Sveriges utsläpp. Stödet går till hundratals projekt för att ställa om Sverige: laddstolpar för elbilar, cykelbanor, biogasanläggningar och värmeåtervinning. De projekt som införts hittills leder till att Sveriges klimatutsläpp sänks med cirka 1,6 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar utsläppen från 750 000 personbilar.
Värdefull natur offras. I Sverige återstår bara en liten mängd naturliga skogar, några få procent. Moderaterna och Kristdemokraterna vill nu halvera stödet som går till att skydda dessa. I en tid av larmrapporter om artutrotning innebär nedskärningen ett hårt slag mot djur och växter. Den drabbar turister och friluftsintresserade som vill ta del av vår vackra natur. Den slår mot markägare med värdefulla skogar eftersom färre nu kommer att kunna få betalt från staten för att skydda dem.
Klimatforskarna menar att de kommande åren blir helt avgörande. Ska vi lyckas styra bort världen från katastrofala och oåterkalleliga klimatförändringar måste takten i klimatarbetet skruvas upp väsentligt.
Industrins omställning försvåras. Om vi ska klara klimatmålen måste industrins utsläpp minska rejält, och regeringens framgångsrika satsning ”Industriklivet” har bland annat gått till SSAB:s och LKAB:s projekt att utveckla fossilfri stålproduktion. I M/KD-budgeten tar man bort möjligheten att investera i den här typen av stora och långsiktiga projekt när den så kallade bemyndiganderamen sänks.
Utöver detta finns ytterligare en lång rad nedskärningar på anslag som går till rovdjursstängsel, vandringsleder och gröna jobb. I budgeten halveras också anslagen till solceller.
Men M/KD-budgeten är inte bara ett dråpslag mot Miljösverige. Den orsakade också stora problem för Sverige i samband med det just avslutade klimattoppmötet i Katowice, Polen. Sverige tvingades mitt under pågående möte tillkännage att man drastiskt skruvar ner klimatambitionerna.
Sverige hade i samband med mötet planerat att tillkännage ett bidrag på ytterligare 200 miljoner till två centrala klimatfonder för de fattigaste och mest klimatutsatta länderna, under förutsättning att riksdagen beslutat så. Den typen av löften kan vara helt avgörande under förhandlingarna, eftersom det skapar det förtroende mellan fattiga och rika länder som kan göra det möjligt att nå framgång.
Mitt under förhandlingarna fick man dra tillbaka detta löfte, som en direkt konsekvens av M/KD-budgeten. Budgeten är nämligen så vagt skriven att det inte går att uttyda hur pengarna ska fördelas. Min bedömning är att detta påverkade dynamiken i förhandlingarna negativt.
Samtidigt stod det också klart för omvärlden att Sveriges riksdag, mitt under pågående klimattoppmöte, röstat igenom en budget som gjort det billigare att släppa ut koldioxid genom att avskaffa flygskatten, göra fossila bränslen billigare genom att ta bort indexeringen av bränsleskatten och sänka skatten på diesel för bönderna. Det togs emot med bestörtning.
Föregångslandet Sverige
Sverige rankas ännu av internationella miljöorganisationer som världens mest ambitiösa land när det handlar om klimatpolitik. Vi är ett draglok inom EU och hjälper till att se till att EU är ett draglok i världen. När nyheten om den nya svenska budgeten nådde klimatministrarna i EU-kretsen bleknade de. Att detta kunde hända, mitt under brinnande klimatkris, när världen som bäst diskuterar hur vi kan höja takten i klimatarbetet, inte sänka den. Och i föregångslandet Sverige?!
I ett läge när USA lämnar Parisavtalet, Brasiliens nye president Jair Bolsonaro vill återuppta regnsskogsavverkning i Amazonas och länder som Saudiarabien och Kuwait återigen högljutt tar ton på klimatförhandlingarna så behövs starka och tydliga krafter som står upp för Parisavtalet. Sverige har varit en sådan kraft, men i ett enda slag försvann en del av vår trovärdighet.
Det är lätt att i opposition lägga förslag där man genomför drastiska nedskärningar på områden, när man vet att dessa inte kommer genomföras i verkligheten. Men de förslag som nu genomförs får mycket allvarliga konsekvenser. Inte minst för att de inte har kvalitetssäkrats av våra myndigheter. Och inte bara för Sveriges klimatpolitik, utan för vår möjlighet att driva en offensiv politik internationellt.
Andra viktiga områden hotas
Samma problem uppstår inom andra politikområden. Arbetsförmedlingens generaldirektör befarar att tusentals personer kommer att behöva sägas upp från myndigheten. Rapporter kommer om att viktigt arbete mot hedersvåld hotas när jämställdhetsmyndigheten abrupt läggs ner. En budget som togs fram utan konsekvensanalys eller ordentlig granskning har plötsligt röstats igenom och blivit verklighet.
Klimatforskarna menar att de kommande åren blir helt avgörande. Ska vi lyckas styra bort världen från katastrofala och oåterkalleliga klimatförändringar måste takten i klimatarbetet skruvas upp väsentligt. Att göra tvärtom och skära ner på ambitionsnivån är rentav livsfarligt.
Isabella Lövin (MP)
språkrör