Valrörelsen är över. I sju år, sedan ”Caremadrevet” 2011, har debatten om vård och omsorg dominerats av vinstfrågan, alltså om att kvalitetsbrister i välfärden beror på vinstutdelande aktiebolag. Men för väljarna var frågan inte viktig: enligt SVT:s vallokalsundersökning var det bara den 15:e viktigaste valfrågan. I valrörelsen dominerade helt andra frågor, till exempel integration och långa köer i sjukvården. Men de relevanta svaren på hur integrationen kan bli bättre och hur vi ska lösa den akuta kompetensbristen i vården var få.
Ny statistik från Statistiska Centralbyrån visar att privata vård- och omsorgsgivare är en del av lösningen på Sveriges integrations- och sysselsättningsproblem: Mellan 2007 och 2016 ökade antalet arbetande i Sverige med 435 000 personer, varav 106 000 anställdes inom vård och omsorg. Privata företag stod för nästan hela ökningen. År 2007 jobbade 19 procent av alla vårdanställda i privat sektor – nu är det 28 procent. Trots det råder det stor arbetskraftsbrist inom de flesta vård- och omsorgsyrken.
Ger kvinnorna en chans
Inom privat driven vård är andelen utomeuropeiskt födda hög – drygt 20 procent jämfört med 12,5 procent i det offentliga. Om den offentliga vården skulle ha samma andel utomeuropeiskt födda bland sina anställda, skulle nära 45 000 fler personer i den gruppen ha ett jobb att gå till. Även utomeuropeiskt födda kvinnor – som överlag har en särskilt låg sysselsättningsgrad – blir allt fler inom vården. Inom privat vård har antalet anställda utomeuropeiskt födda kvinnor ökat med nära 200 procent sedan 2007.
Rekryteringsbehovet inom välfärdssektorn uppgår till en halv miljon personer fram till 2026. Samtidigt saknar en stor andel personer med utom- europeisk bakgrund ett arbete.
Lagen om valfrihet (Lov) har bidragit till att fler företag startar och växer inom vården. Brukarna och patienternas möjlighet att själva välja vård efter behov har stärkts. Detsamma gäller för privata aktörers möjligheter att etablera sig i kommuner och landsting. Antalet företag inom branschen har ökat kraftigt och inte minst utrikes födda har kunnat starta till exempel hemtjänstverksamheter eller vårdcentraler.
Vårdföretag som drivs eller leds av utomeuropeiskt födda personer anställer i högre grad än andra vårdföretag utomeuropeiskt födda personer. I snitt är de mer än dubbelt så benägna att anställa personer med sådan bakgrund. Det innebär i praktiken att varje företagsledare som är född utanför Europa har fler än fyra anställda med den bakgrunden. Hos varje svenskfödd företagsledare är i genomsnitt drygt två anställda födda utanför Europa.
Lov har skapat möjligheter
Privat driven vård och omsorg är alltså redan nu en integrationsmotor men det är inte givet att det kommer att fortsätta vara så. Lov har skapat möjligheter för fler att starta och driva företag inom vården och omsorgen, samtidigt som medarbetare kan välja mellan olika arbetsgivare. Men den möjligheten finns ännu inte i all vård och omsorg och heller inte i alla delar av landet. För att förbättra sysselsättningen bland personer med utomeuropeisk bakgrund och samtidigt säkra tillgången på kompetenta medarbetare måste den kommande regeringen införa Lov på fler områden och i landets alla kommuner.
Enligt Sveriges kommuner och landsting uppgår rekryteringsbehovet inom välfärdssektorn fram till 2026 till en halv miljon personer. Samtidigt saknar en stor andel personer med utomeuropeisk bakgrund ett arbete att gå till.
Forskning från Linnéuniversitet har pekat på att ersättningsnivåerna har betydelse. Entreprenörer ska kunna bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet med goda villkor för sina medarbetare. För det krävs att kommuner och landsting vårdar sina valfrihetssystem och ser till att de inte underfinansieras. Det finns i Lov-systemen inga garantier för att ersättningen räknas upp trots att löner och priser stiger varje år. Samtidigt täcker många kommuner och landsting upp de egna underskotten.
Underskottsfinansiering
Underskottsfinansieringen gör att den privat drivna verksamheten får allt sämre förutsättningar att driva verksamhet med hög kvalitet. Det är varken ett hållbart eller rättvist sätt att styra verksamheterna på.
I förlängningen riskerar det att drabba patienter, brukare och medarbetare. Och det påverkar integrationen av nya svenskar negativt. Men privata vård- och omsorgsgivare är redo att bidra, för det är hos oss jobben finns – redan i dag.
Inga-Kari Fryklund
förbundsdirektör Vårdföretagarna