Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Verksamhetschefen Nardano Nimpuno betraktar grafen som visar hur idéer kläcks.

Öronmärkta miljoner tvingar Energikontoret säga upp

Energikontoret i Göteborg tvingas säga upp sju av elva medarbetare i några månader, trots att det finns pengar. Hundratals miljoner ligger låsta på olika konton i väntan på att svenska myndigheter ska uppfylla EU:s nya regler, pengar som framför allt ska gå till små- och medelstora företag.

Redan för fem år sedan var det känt att pengarna till energieffektivisering skulle ta slut förra året. Men så beslutade EU och Sverige att tillsammans satsa 650 miljoner kronor under en sjuårsperiod, med start från årsskiftet 2015. En stor del av pengarna ska stödja arbetet hos små- och medelstora företag.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Trots det har inga medel betalats ut. Energikontoret Hållbar utveckling Väst, som driver projekt och stödjer offentlig och privat sektor i omställningen till ett energieffektivt samhälle, saknar åtta miljoner. De tvingas varsla sju av sina elva medarbetare, för att återanställa lika många när pengarna kommer, tidigast om två månader och senast under 2016.

– Självklart har våra medarbetare sökt annat arbete. De kan ju inte sitta hemma och vänta på att få tillbaka sina gamla jobb om några månader, säger verksamhetsledaren Nardono Nimpuno.

Pengarna är försenade minst åtta månader och fortfarande är det ingen som vet när de kan betalas ut. De ingår i det som kallas nationella regionalfondsprogrammet och måste följa EU:s nya omfattande regelverk. Medan svenska myndigheter försöker tolka och uppfylla de nya reglerna ligger hälften av de 650 miljonerna låsta på EU-kommissionens konto och den andra halvan hos Energimyndigheten.

– Det är förödande för vår verksamhet att vara utan finansiering i åtta månader. Vi behöver en kritisk massa för att kunna göra skillnad. När mina medarbetare slutar i början på juni kommer vårt arbete med energieffektivisering att avstanna, säger Nardono Nimpuno.

Förutom de sju medarbetarna så drabbar den tillfälliga nedskärningen regionens 49 kommuner, de fyra kommunalförbunden, föreningar och så förstås små- och medelstora företag. Helena Grimm arbetar som miljöplanerare på Lilla Edets kommun:

– Man tappar ju sugen när sånt här händer. Vi grundade kontoret för att samarbeta, eftersom vi inte har de här utredningsresurserna själva. Nu sitter vi här ändå, helt ensamma. Jag har lagt vissa saker på hög som helt enkelt får vänta i några månader, säger hon.

Alla tjänstemän som GP varit i kontakt med lovordar energikontorets arbete. Ändå är det ingen som kan eller vill skjuta till de åtta miljoner som fattas. Inte ens låna ut pengar i några månader.

– Vi såg det här problemet långt före årsskiftet och har lagt ner mycket energi för att lösa situationen. Våra pengar är dock öronmärkta och vi fick inga nya pengar av regeringen för att lösa det här, säger Anita Aspegren, avdelningschef på Energimyndigheten.

Energiministerns pressekreterare säger till GP att det är tuff konkurrens om pengarna i statsbudgeten och att energikontoren får söka pengar på annat håll.

Kristina Jonäng (C), ordförande för miljönämnden säger att Västra Götalandsregionen är beredd att på sikt ta över ansvaret för hela energikontoret, men att lösa den situation som uppstått är inte aktuellt:

– Staten och kommunerna får lösa det här. Vi kan inte som tredje part gå in och rädda upp situationen, då kanske de tror att vi kommer att rädda liknande projekt i framtiden också, säger hon.

Nardono Nimpuno är inställd på att få bygga upp verksamheten igen under hösten. Han menar att kontoret förlorar kompetent personal, upparbetade nätverk och att organisationsstrukturen trasas sönder.

Har inte ni själva något ansvar för att det blivit såhär?

– Vi har varit extra sårbara eftersom verksamheten till stor del baserats på statligt stöd, men eftersom regionen är så stor har det inte gått att komma överens om en gemensam regional finansiering, säger han.

Bild - 2
  • 16 miljarder kronor ska satsas under sju år. En stor del av dem ska stärka små- och mellanstora företags konkurrenskraft och bidra till en koldioxidsnål ekonomi. 650 miljoner kronor är avsedda för energieffektivisering, varav hälften ligger låst på EU-kommissionens konto och andra halvan hos Energimyndigheten.
  • Företagens ekonomi faller inte med förseningen, deras arbete blir bara försenat. Däremot drabbas Sveriges femton regionala energikontor, som ska underlätta omställningen till ett energieffektivt samhälle.
  • Ett av de största energikontoren är västsvenska Hållbar utveckling Väst, som ska hjälpa 49 kommuner, 4 kommunalförbund, föreningar och företag i deras omställningen. En stor del av energikontorets finansiering för 2015 års verksamhet saknas: 8 miljoner. Till skillnad från andra energikontor har huvuddelen av Hållbar utveckling Västs finansiering kommit från staten, vilket har gjort kontoret extra sårbart.
Mest läst