Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ökenfarare får vind i seglen

    Vita segel väcks till liv i vinden - men räcker det? Får vi någon fart? Håller den riggade trävagnen när underlaget inte längre är asfalt utan öken?

    Frågorna är många. Svaren osäkra som en prognos om vädret. Men i dag görs de sista testerna med den här märkliga vindvagnen som ska skriva historia i Nevadaöknen i sommar.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Det sker på en bana för racerbilar (och tidigare stridsflygplan) vid den gamla flottiljen i Ängelholm.

    - Vi behöver en vind på fem meter i sekunden för att rulla. Vid tio meter kommer vid lätt upp i en hastighet av 40 kilometer i timman.

    Jim Prescott är optimist. Han är en av de västsvenska entusiaster som har tänkt förverkliga drömmen som sprack för en man som hette Thomas Smith för 159 år sedan.

    Smiths byggde en öppen diligens för persontransport genom Nevadaöknen, men där hästar och oxar ersattes med segel. Det gick, kort sagt, åt skogen.

    Men nu har Jim Prescott, Jens Langert, Johannes Kabell, Timothy Ohlden, Lars Lincoln och GP-bloggaren Henrik Wallgren byggt en kopia av Smiths "Wind Wagon", och den 9 juli bär det av till USA.

    Sedan ska de segla ut i Nevadas ödslighet för att, hoppas de, nå ära och odödlighet vid målgång på en festival som heter Burning Man i Black Rock Desert.

    Men utgången är inte given, långt ifrån.

    I går blåste det mellan 5 och 10 meter i sekunden på testbanan. Vinden kom från sydväst genom sommarlandskapet och följde den asfalterade rullbanan som på linjal i riktning mot Hallandsåsen i norr.

    - Håll truten, farten och kursen, uppmanades besättningen medan en specialbyggd lyxbil längre söderut på banan testade svindlande farter och våldsamma svängmoment.

    Med GP:s utsända ombord gick segelvagnen i ultrarapid när vinden föll, men stadigt framåt,

    Henrik Wallgren och hans vänner är nöjda med generalrepetitionen.

    - Vi är överraskade att det går så bra. I måndags kom vi upp i 20 km/tim på lättvind. På kvällen blev det grymt läskigt så vi kapade av en meter på toppstängerna.

    Efter att ha rekat i USA erkänner han att det är svårt att förbereda sig på de förhållanden som väntar:

    - Öknen är så enormt stor, helt platt, ett slags hård saltlera. Där finns ingenting, helt dött. Sedan är det fruktansvärt varmt. Solen är mördande. Det kommer att vara över 50 grader. Jag hade skor och strumpor på mig och brände ändå sönder fötterna på ovansidan.

    De kommer att sova i tält på natten och laga mat på gasolkök. Allt de behöver, som mat och vatten, ska finnas med ombord. Ett basläger upprättas i norra delen av ökenområdet varifrån de utgår.

    Det blir ingen rak resa.

    - Den största farhågan är att det inte ska blåsa. Alla som bor i närheten säger att det alltid blåser. Men det gjorde det inte när vi var där.

    Fotnot: Henrik Wallgren kommer att blogga på gp.se under resan med början den 15 augusti och en månad framåt.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.