Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Baskunskaperna är viktigare i dag än någonsin tidigare, som att kunna kommunicera ordentligt och att kunna bidra till utvecklingen genom exempelvis matematik och programmering, skriver bland andra Christian Sandström, tekn. dr vid forskningsinstitutet Ratio och Chalmers Tekniska Högskola.

Öka baskunskaperna för att möta digitaliseringen

Det värsta vi kan göra att försöka stoppa eller förneka teknikutvecklingen. I stället bör vi ta vara på framstegen som gjorts – och anpassa det som krävs därefter, skriver bland annat Christian Sandström, tekn. dr vid Chalmers Tekniska Högskola.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Romklubbens Anders Wijkman skriver om de utmaningar som digitaliseringen kommer att medföra. I sin artikel anför Wijkman en verklighetsbeskrivning som vi till stora delar håller med om: digitaliseringen av vår ekonomi har pågått i cirka 50 år och visar inga tecken på att stanna av. Med det följer stora möjligheter men tvivelsutan även utmaningar.

Teknikutvecklingen ställer krav på de företag som måste byta teknologi. Christian Sandströms forskning om teknikskiften förklarar bland annat hur anrika Hasselblad och kalkylmaskinstillverkaren Facit fick stora problem när analog teknik ersattes av integrerade kretsar. Nokias monumentala kollaps under de senaste åren visar att även det starkaste av företag är sårbart. Vilka företag står på tur? Vilken ort drabbas av nästa massuppsägning?

Svårare att tjäna pengar på information

En ständigt förbättrad datorkraft till allt lägre priser medför att allt fler funktioner kan utföras av maskiner i stället för av människor. Detta leder självfallet till produktivitetsökningar och därmed högre löner – för de som fortfarande har jobbet kvar. Sandströms forskning om 3D utskrift visade hur hörapparatstillverkare kunde öka produktiviteten med en faktor åtta samtidigt som kvalitén förbättrades.

Brant fallande priser på information innebär i förlängningen att det blir allt svårare att tjäna pengar på information. Digitaliseringen har skapat en amatörisering där yrkesgrupper förlorar i status och där arbetstillfällena blir färre. Välstånd skapas, men det sker genom en bitvis plågsam strukturomvandling.

Det värsta vi kan göra är att försöka stoppa eller förneka den utveckling som ändå kommer att ske. Vad kan då göras för att underlätta den omställning vi står inför? Om arbetstillfällen försvinner i ett rasande tempo behöver vi också bli bättre på att skapa nya jobb. Forskning vid Ratio har funnit att det netto inte skapades ett nytt jobb i privat sektor 1950–2005.

När det kommer till Wijkmans slutsatser instämmer vi delvis, men på några av punkterna är han fel ute. Wijkman skriver att digitaliseringen gör att frågor som arbetstidsförkortning aktualiseras. Vi menar dock att en arbetstidsförkortning vore fel sätt att möta konsekvenserna av den tekniska utvecklingen. Den är närmast omöjlig att genomföra för den mest produktiva delen av arbetskraften som ska leda utvecklingen. Den är också skadlig för den mindre produktiva delen, eftersom värdet av deras arbete (tid gånger produktivitet) skulle bli för lågt och deras anställningsbarhet minska.

Underlätta fortbildning

Vidare skriver Wijkman att utbildningen måste reformeras och uppmuntra kreativitet istället för bara korvstoppning av kunskap. Även här är han fel ute. Baskunskaperna är viktigare i dag än någonsin tidigare, som att kunna kommunicera ordentligt och att kunna bidra till utvecklingen genom exempelvis matematik och programmering. Visst är det även viktigt med kreativitet, men skolan kan inte enkom ställas om efter det. Däremot behöver vi förbättra möjligheterna till fortbildning och omskolning genom livet. Den bransch man börjar arbeta inom som 25-åring kanske inte alls finns kvar när man fyller 50 år, och så vidare.

Wijkman har dock rätt i att skattesystemet behöver reformeras. Det är orimligt att medelinkomsttagare beskattas så hårt att de inte klarar sig utan transfereringar. I en tid när högre utbildning är allt viktigare för samhällets utveckling så sänder det verkligen fel signaler att vi straffbeskattar utbildning så hårt som vi gör i Sverige idag.

Christian Sandström

tekn. dr vid forskningsinstitutet Ratio och Chalmers Tekniska Högskola

Adam Cwejman (FP)

toppkandidat till riksdagen från Göteborgs kommun

Mest läst