Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Robin Haldert / TT

Återinför ämnesbetyg – kursbetyg skapar bara stress

Debatt De målrelaterade kursbetygen har lett till fler avhopp i gymnasieskolan, särskilt i yrkesprogrammen. Upplägget stressar och kräver elever som ger sitt bästa från dag ett. Det är dags att återinföra ämnesbetygen, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

En fullföljd gymnasieutbildning är en förutsättning för ungdomars framtida möjligheter till studier och arbete. Ändå väljer var fjärde elev årligen att hoppa av gymnasieskolan. Gymnasiereformen GY11 skulle öka genomströmningen men de önskade effekterna av reformen har uteblivit. Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på nya åtgärder för att utveckla gymnasieskolan. Att frågan om ämnesbetygens återinförande då överhuvudtaget inte diskuteras i detta sammanhang är olyckligt!

Ger fler avhopp i gymnasiet

I och med införandet av den tidigare läroplanen 1994 delades samtliga ämnen upp i kurser. Det fanns goda intentioner bakom detta, då den enskilde eleven skulle få möjlighet att påverka sin egen utbildning. Men följderna av kursutformningen med de målrelaterade kursbetygen blev fler avhopp i gymnasieskolan. Det var framförallt ett problem på yrkesprogrammen där andelen som slutförde yrkesprogrammen sjönk kraftigt till följd av de nya betygen. Konstigt nog har detta inte haft någon särskilt framträdande roll i debatten om gymnasieskolan.

Dagens system med kursbetyg innebär stress för lärare och elever. Kursbetygen är oförlåtande eftersom eleverna bär med sig dem till slutbetyget. Det slår hårt mot elever med svaga resultat från grundskolan och elever som i början är omotiverade eller skoltrötta. Det spelar ingen roll hur mycket man utvecklas i senare kurser, ett lågt slutbetyg i en tidigare kurs kan inte ändras eller kompenseras. Kursbetygen förutsätter att samtliga elever kan möta och förstå gymnasieskolans krav samt leverera sitt bästa från dag ett.

Lärarnas Riksförbunds och Sveriges Elevkårers undersökning om gymnasieskolan (Från avhopp till examen, 2015) visar att elever på högskoleförberedande program har hög arbetsbelastning och upplever stress för sina studier i så stor utsträckning att de övervägt att hoppa av gymnasiet. Fokus på att bygga långsiktiga kunskaper har övergått till att leverera på kort sikt. Den orimliga konsekvensen blir att eleven som blir sjuk eller mår psykiskt dåligt under en period straffas direkt med ett lägre avgångsbetyg.

Viktig framtidsfråga

Lärarna i undersökningen ser återinförandet av ämnesbetygen som en av de viktigaste framtidsfrågorna för den svenska gymnasieskolan. För det första skulle ämnesbetygen minska stressen betydligt. För det andra upplevs kursuppdelning i ämnen som är obligatoriska och som löper i flera år rent av onödig.

Stödet för ämnesbetyg är mycket stort bland gymnasielärarna. Kurssystemet innebär merarbete och stress för lärarkåren då läraren måste hinna med en omfattande bedömning under en relativ kort period och genomföra ett stort antal bedömningstillfällen. Antalet gymnasielärare som sjukskrivs för stressrelaterade sjukdomar har nästan fördubblats på fem år. Det finns flera faktorer som skapar denna stress. Ett skenande antal kurser, följda av ett ökat antal bedömningar och betyg är självklart en stor bidragande orsak.

Om vi vill minska flera av de negativa effekterna av dagens system måste vi börja våga prata om ämnesbetyg i gymnasiet – även om detta innebär en ny reform. Ett första steg mot ett ämnesgymnasium kan vara att börja i en mindre skala med de obligatoriska ämnena som löper i flera år.

Det krävs krafttag för att minska avhoppen och hindra att ungdomar hamnar i utanförskap. Ett återinförande av ämnesbetygen skulle innebära positiva effekter på skolornas resultat och elevernas välmående. Det skulle ge eleverna möjlighet att få ett mer rättvisande betyg ur ett helhetsperspektiv. Det skulle minska lärarnas stress och arbetsbelastning.

Ämnesbetygens införande skulle således ha en positiv inverkan inte bara för den enskilde eleven men också för hela samhället. Vi måste vända utvecklingen för allas skull.

Regeringen måste utreda ämnesbetygens återinförande i samband med den pågående utredningen om gymnasieskolan. Att komma undan denna fråga för politiken är omöjligt med tanke på hur levande och viktig den är både för våra medlemmar och eleverna.

Bo Jansson

ordförande Lärarnas Riksförbund

Bild - 2
Mest läst